Idag är det 86 år sedan novemberpogromen – den så kallade Kristallnatten – inträffade, natten mellan den 9 och 10 november 1938. Den var ett medvetet led i den eskalerande antisemitism som frodats i Tyskland efter nazisternas makttillträde – en natt då judiska butiker, synagogor och hem sattes i brand. Tusentals judar misshandlades, hundratals mördades och tiotusentals judar fördes till koncentrationsläger.
Nu ser vi på nytt hur antisemitismen förgiftar Europa. Men idag är det är islamister och vänsterextremister som går i främsta ledet.
Natten till fredagen attackerades hundratals israeliska fotbollssupportrar i Amsterdam, av grupperingar som skanderade antisemitiska slagord. Överfallen skedde i samband med att det israeliska fotbollslaget Maccabi Tel Aviv mötte nederländska Ajax i Amsterdam. Över 30 israeler skadades, varav flera fick uppsöka sjukhus. Landets myndigheter har nu fördömt gårdagens attack som antisemitisk.
Man kan naturligtvis inte jämföra attackerna i Amsterdam med novemberprogromen 1938. Men den hätska antisemitismen finns där nu som då – i Nederländerna såväl som i andra europeiska länder, inte minst här i Sverige.
Här har antisemitismen eskalerat till nivåer som åtminstone jag inte sett tidigare i mitt liv. Stöveltrampen ekar taktfast när antisemiterna marscherar fram på gator och torg och lägger beslag på allt mer av det offentliga rummet.
Några konsekvenser blir det inte, trots mängder med vittnesmål om antisemitiska slagord, hot och våld. Antisemiter i palestinasjalar har man överseende med på ett helt annat sätt än man har med antisemiter i naziuniform. De kritiserar ju bara staten Israel… Och om nu någon råkar ropa något på arabiska så är det rasistiskt att ifrågasätta det.
Vad händer när de inte längre nöjer sig med att skrika slagord? De har redan gett sig på journalister, som varit modiga nog att bevaka dem – hur lång tid dröjer det innan de börjar jaga och misshandla judar?
Jag tror tyvärr inte att det ligger särskilt långt bort. Frågan är när Sverige ska sätta ner foten. Innan det händer – eller när det har hänt?
Texten publicerades ursprungligen i Det Goda Samhället och återpubliceras här med skribentens godkännande.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.