Det finns inga ”röda linjer” när det gäller att stödja Ukraina, har den franska utrikesministern sagt till BBC.

Jean-Noël Barrot sa att Ukraina kunde skjuta franska långdistansmissiler till Ryssland ”i självförsvarets logik”, men ville inte bekräfta om franska vapen redan hade använts.

– Principen är inställd … våra meddelanden till president Zelenskyj har tagits emot väl, sa han i en exklusiv intervju med BBC och Laura Kuenssberg på söndag.

Frankrikes president Macron antydde tidigare i år att Frankrike är villigt att låta sina missiler avfyras in i Ryssland. Men Barrots kommentarer är viktiga eftersom de kommer bara några dagar efter att amerikanska och brittiska långdistansmissiler användes på detta sätt för första gången.

Barrot, som höll samtal med den brittiske utrikesministern David Lammy i London på fredagen, sade att västallierade inte bör sätta några gränser för sitt stöd till Ukraina mot Ryssland och ”inte sätta och uttrycka röda linjer”.

På frågan om detta till och med skulle kunna innebära franska trupper i strid, sade han:

– Vi bortser inte från någon möjlighet. Vi kommer att stödja Ukraina så intensivt och så länge som det är nödvändigt. Varför? Därför att det är vår säkerhet som står på spel. Varje gång den ryska armén rycker fram en kvadratkilometer flyttas hotet en kvadratkilometer närmare Europa.

Frågan är hur NATO skall reagera om Frankrike skickar soldater till Ukraina för att strida med ryska soldater och ryssarna svarar med vedergällning. Vem är angriparen i en sådan tänkt situation?

Barrot antydde också att han kommer att bjuda in Ukraina att gå med i NATO.

– Vi är öppna för att bjuda in Ukraina, och i våra diskussioner med vänner och allierade, och vänner och allierade till Ukraina, arbetar vi för att föra dem närmare våra ståndpunkter.

Nato-medlemskap beror på stöd från alla medlemsländer, och det är osannolikt att USA kommer att godkänna ett sådant drag efter att Trump tillträder.

Den franske utrikesministern föreslog att västländerna måste öka sina försvarsutgifter:

– Naturligtvis måste vi spendera mer pengar om vi vill göra mer, och jag tror att vi måste möta dessa nya utmaningar.

Många europeiska länder, inklusive Norge, inkluderar stöd till Ukraina i sina försvarsbudgetar, så även om utgifterna ökar leder ökningen inte omedelbart till en förstärkning av försvarsförmågan.

Enligt BBC anser officiella källor både i och utanför Storbritannien att EU-länderna bör öka sitt stöd till Ukraina betydligt.

– Jag skulle tredubbla europeiska pengar till Ukraina och gå efter ryska tillgångar, säger en källa.

– Vi måste räkna ut hur stor krigskassa Ukraina behöver för att kämpa sig igenom 2025 och in i 2026 – och det är svårt att be amerikanska skattebetalare att stå för notan.

Problemet är att den eländiga ekonomiska utvecklingen i euroområdet och Storbritannien innebär att potentiella stödjare kämpar med knappa medel. Labourregeringen vill inte ens sätta ett datum för när målet att lägga 2,5 procent av BNP på försvaret ska vara uppnått. Det betyder att det är liten chans att miljarder mer plötsligt kommer att injiceras i Ukraina.

För närvarande verkar Stramer och co mest angelägna om att skryta om det stöd som britterna redan har bidragit med.