Thrillern kring Northvolt, svenska klimatpolitikers största och dyraste prestigeprojekt, fortsätter. I går gick företaget ut med ett pressmeddelande om att de söker rekonstruktion och då skulle man kunna tro att det var kroken på dörren för den vita elefanten, men som man ser av rubriken: Klimatekonomi är inte som vanlig ekonomi. Den svenska batterijätten söker rekontruktion i USA för att säkerställa framtida framgångar. Fortfarande förvirrad? Inte efter denna förklaring!

Det är alltså det svenska företaget Northvolt AB och vissa dotterbolag som frivilligt har ansökt om så kallad Chapter 11-rekonstruktion i USA. En sådan ansökan ska ge företaget tillgång till 145 miljoner dollar i kontanter från ett ekonomiskt säkerhetspaket, och 100 miljoner dollar i så kallad debtor-in-possession (DIP) finansiering från stackars Scania. Med de pengarna ska de omstrukturera skulden, anpassa verksamheten till dagens kundbehov och säkerställa en hållbar grund för fortsatt verksamhet.

För syns skull har Northvolts grundare och vd, Peter Carlsson, gått på dagen med fickorna fulla av klimat-cash och under ny ledning hävdar bolaget att verksamheten kommer att fortsätta som vanligt under Chapter 11-processen. Bolaget ska uppfylla sina åtaganden gentemot kunder, leverantörer och anställda, och enligt uppgift stärka sig inför framtiden. Kanske får de nyligen sparkade tillbaka sina jobb? (Nope…) Denna omorganisation är en konsekvens av att räddningspaketet på 300 miljoner dollar har kollapsat.

Enligt företagets pressmeddelande ska rekonstruktionen bidra till att säkra Northvolts långsiktiga, politiska uppdrag att etablera en inhemsk, västerländsk industriell ”värdekedja” för batteritillverkning, som det aldrig funnits någon egentlig marknadsbas för, och för vilken Europa inte har de konkurrensmässiga förutsättningarna. Det är en politisk uppfinning. En beställningsindustri, som de förtroendevalda försöker förverkliga med andras pengar, precis som med CCS och vindkraft.

Vad är en ”Chapter 11”-konkurs?

Chapter 11-processen i USA skiljer sig från till exempel en konkurs i Sverige och de flesta andra länder – och många andra internationella företag har använt detta ”kryphål” för att omorganisera sina finansiella åtaganden – inte minst SAS, som gjorde samma sak 2022, så vi ser var inspirationen kommer ifrån. Genom att främja så kallade förstadagsupprop kommer Northvolt att göra det möjligt att fullgöra sina skyldigheter gentemot anställda, kritiska leverantörer och kunder, samt fortfarande betala skatter, försäkringar och liknande.

Men det bästa av allt är att Northvolt kan vidta rättsliga åtgärder i andra jurisdiktioner än USA för att underlätta Chapter 11-förfarandet i USA, och detta inkluderar enheter i Sverige och Polen. Och därför söker ett svenskt företag i Sverige, som drivs av svenskar, på svenska skattebetalares bekostnad, skydd i USA, för att få pengar från USA till Sverige. Det låter fullständigt loco, men är helt lagligt, och inte alls ovanligt för andra internationella företag i trubbel.

Northvolt är mycket större än de flesta inser

Northvolt.se  sträcker sina tentakler långt utanför den gigantiska flaggskeppsfabriken i Skellefteå och Northvolt Labs i Västerås, som nu ska kunna betala räkningar till underleverantörer som hotar att ta dem till konkursrätten i Sverige. Det innebär att verksamheten kan fortsätta. Northvolt Germany och Northvolt North America är dotterbolag till svenska Northvolt AB med projekt i Tyskland och Kanada. Dessa finansieras separat av skattebetalarna i respektive land genom klimatsubventioner och investerare och ingår inte i Chapter 11-processen.

Northvolt etablerades i Stockholm 2016 som ett svar på politiska order om en ”värdekedja för batterier” från norr till söder i hela Norden och ner i Europa. För att förverkliga denna politiska ”vision”, utifrån djärva mål och nyckfull politik (men helt utan riskbedömning eller marknadsanalys), har politikerna själva finansierat sitt eget luftslott med skattebetalarnas pengar. Batterifabriken hos Freyr i Mo i Rana var en del av denna subsidekarusell, och det ser vi hur det gick.

Smart nödlösning, men problemen försvinner inte

Även om Northvolt köper tid har de inte löst de underliggande systemproblemen: De producerar något som ingen vill ha, till priser som ingen har råd med, i ett högkostnadsland utan know-how, där råvarorna måste köpas från lågkostnadsländer som samtidigt är deras hårdaste konkurrenter. Ingen som kan bemästra en miniräknare med riktig matematik istället för ”klimatmatte” tycker att denna rekonstruktion är goda nyheter. Den är en nödåtgärd, men för de aktieägare som sitter på aktier som redan är nedskrivna till noll spelar det liten eller ingen roll. Alla är lika desperata som politikerna: Härifrån kan det väl bara bli bättre?

Ledningen för Northvolt är naturligtvis lika optimistisk som ledningen för FREYR och SAS och säger att omstruktureringsprocessen beräknas vara klar under första kvartalet 2025, då Northvolt har hunnit bedöma förslagen på nytt kapitaltillskott. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: ”Vi har blåst 88 miljarder, och nu behöver vi mycket mer pengar” – helst från svenska skattebetalare.

Svenska staten har sagt absolut nej till mer pengar, men kanske ger de upp till slut. Det här är klimatpolitikens stora bebis, och den är ”too big to fail”, som hela den klimatbubbla politikerna har skapat.