Biden-regimen har beslutat att skicka truppminor till Ukraina, trots att Ukraina både har anslutit sig till och ratificerat konventionen mot landminor. USA har inte gjort det, men 164 länder har undertecknat konventionen, och USA har sagt att de kommer att följa den.

Beslutet har tagits i hopp om att stoppa den ryska framryckningen.

Det är bara några dagar sedan Biden-regimen tillät ukrainarna att skjuta långdistansmissiler mot Ryssland, vilket ryssarna ser som en allvarlig upptrappning.

Militära observatörer tvivlar på om de ändrade spelreglerna är tillräckligt för att stoppa den ryska framryckningen.

Ryssland använder sig av truppminor, men USA ska på något sätt vara bättre.

USA bröt också mot en annan konvention när de skickade klusterbomber till Ukraina. Av Nato-länderna har 21 medlemsstater, inklusive Norge, skrivit på förbudet mot klusterbomber.

Att USA tar täten och bryter mot konventioner som har sjösatts efter lång tids arbete är dålig reklam för Nato: När de är i en pressad situation bryter de mot konventionerna. Därmed beter sig USA som vilket annat land som helst som inte lägger någon vikt vid att bryta mot reglerna.

Human Rights Watch anklagade förra året Ryssland för att använda truppminor, men sa samtidigt att Ukraina också har gjort det.

Kriget blir med andra ord råare och mer brutalt.

När det kommer rapporter om att människor dödas eller skadas av minor gäller detta inte bara avlägsna konflikter, utan även på europeisk mark. Det är nytt.

Minst 5 757 människor dödades eller skadades i explosioner från landminor och krigsskräp förra året. Det är tusen fler än föregående år.

Minst 1 983 människor dog till följd av landminor 2023, medan 3 663 skadades allvarligt, enligt en rapport från International Campaign Against Landmines (ICBL) och dess systerorganisation Cluster Munitions Coalition (CMC).

Det framhålls att inte alla dödade eller skadade har dokumenterats. Siffran kan därför bli ännu högre.

Förra året var 84 procent av offren civila.

Militärregimen i Myanmar anklagas för en mycket omfattande användning av landminor och står för flest offer 2023 med 1 003 dödade eller sårade. Flera decennier av upprepade konflikter mellan militären och olika rebellgrupper har lett till att landminor har spridits över hela landet.

ICBL uppger att man har sett bevis för att militärjuntan tvingar civila att gå före styrkorna för att ”säkra” områden där landminor finns.

I april anklagade Unicef ​​alla sidor i konflikten för hänsynslös användning av landminor.

Ryssland, Iran och Nordkorea anklagas också för att ha använt landminor.

Bland offren 2023 dödades eller skadades 993 i Syrien, 651 i Afghanistan och 580 i Ukraina, enligt ICBL.

Det har skett en markant ökning av den militära användningen av antipersonella minor de senaste åren, enligt organisationen, bland annat inom infrastruktur som telemaster och rörledningar.

International Campaign Against Landmines består av 1 000 organisationer som arbetar för att utrota landminor. Kampanjens ledare Jody Williams fick Nobels fredspris 1997. (NTB)