I den bästa av världar, där marken flödar av mjölk och honung och statskassan har direktförbindelse med Joakim von Ankas bankvalv, finns det pengar till allt. Lever man dessutom i en Bamse-tidning är samtidigt alla egentligen snälla innerst inne. Då behöver man aldrig fundera på vad som är nödvändigt och vad som är bara är trevligt. Eller med andra ord på skillnaden mellan need to have och nice to have.

Men endast den som förmår skilja mellan det som faktiskt måste göras och det som vi kanske skulle vilja göra om vi hade möjlighet till det, men som kan väljas bort när vi måste prioritera, kan fatta sansade beslut gällande vad våra svenska skattepengar ska bekosta.

Det saknas inte behov. Omkring hundra personer beräknas ha avlidit under förra året, eftersom de inte fick tillgång till vård i tid. Detta enligt en granskning utförd av Sjukhusläkaren. På våra gator och torg finns mer än 27 400 hemlösa, enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2023. Den genomsnittliga totala pensionen för kvinnor ligger 326 kronor under gränsen för relativ fattigdom, enligt en rapport utförd av Folksam. Under 2023 mådde 1 328 personer i Sverige så dåligt att de valde att avsluta sina liv. Tio av dem var barn under 15 år. Det innebär att 3,6 svenskar tar sitt liv varje dag enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

Det finns med andra ord många och bokstavligen talat livsviktiga områden att lägga våra skattepengar på.

Men det som bekymrar den politiska vänstern är att regeringen inte längre vill finansiera demokratihatande, homofoba, jihadist-hyllande och terrorstödjande individer som ännu inte är svenska medborgare.

Att hylla terrorism har normaliserats i Sverige

Att antisemitismens fula tryne visar sig helt öppet i Sverige efter massakern den 7 oktober förra året, är ingen nyhet i sig.  I veckan avslöjade tidningen Sydsvenskan att man granskat pro-palestinska demonstrationer i Skåne och dokumenterat hur talarna hyllat både terroristorganisationer och dess ledare. ”Svårt att göra något åt”, menade både arrangören Nabil Abdulmajid och dialogpolisen Daniel Mårtensson i en intervju med Sveriges Radio P4 Malmöhus.

Att hylla terrorism och förespråka folkmord har med andra ord normaliserats i Sverige.

Det vill regeringens migrationsminister Johan Forssell (M) ändra på. I en intervju i Dagens Nyheter säger sig Forssell vilja utvisa ”dem som viftar med Hamasflaggor”.

– Yttrandefriheten i Sverige är stark och den ska vi slå vakt om. Men ägnar man sig åt terrorromantik och sprider antisemitism, och inte är svensk medborgare, då ska man lämna Sverige, säger Forssell.

Det kan ju tyckas relativt självklart att en person som hatar demokrati, frihet och just den yttrandefrihet som personen själv åberopar för att få hylla våldtäktsmän, spädbarnsmördare och terrordåd men som inte ens är medborgare i Sverige, inte har något i Sverige att göra. Särskilt inte eftersom dessa individer som regel försörjs av svenska skattebetalare de anser vara kuffar, otrogna, och som i dessa individers idealsamhälle har att välja på att konvertera, fly eller avrättas.

Svensken – en jizya-betalande dhimmi

En nödlösning är såklart att den otrogne kan få betala jizya, den årliga skatt som en dhimmi (icke-muslimsk medborgare i en muslimsk stat) förutsätts betala för att få rätt till sjukvård, skydd och utbildning. Vissa skulle säga att svensken redan befinner sig där, eftersom den svenska staten i nuläget ger även icke-medborgare och personer med utvisningsbeslut (!) rätt till bostad, skolgång, sjukvård och ekonomiskt bistånd.

Ja, alla som lyckas hålla sig kvar inom landets gränser har tillgång till den världsberömda svenska välfärden. Även den som aktivt arbetar för att krossa den svenska välfärden och de skattebetalare som upprätthåller den. Det är självklart inte rimligt, eller ens acceptabelt. Inte ens om vi faktiskt befann oss i den bästa av världar, där marken flödar av mjölk och honung och statskassan har direktförbindelse med Joakim von Ankas bankvalv.

Regeringen tycks inse detta. Under en debatt med Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen i onsdagens Aktuellt, upprepade migrationsministern regeringens ståndpunkt att lagen måste ändras så att utlänningar som hyllar terrorism inte kan ägna sina dagar i Sverige åt att propagera för terror och hat, och sedan bli belönade genom att beviljas svenskt medborgarskap.

– Jag tycker att det är orimligt att personer som befinner sig i Sverige på ett tillfälligt uppehållstillstånd, att de helt öppet kan sprida hat, att de kan utmana det fria, det öppna, det toleranta samhälle som vi ska slå vakt om och sedan belönas med ett medborgarskap, menar Johan Forssell.

”En farlig väg att gå”

Men miljöpartisten håller inte med.

– Jag är orolig för att regeringen på många punkter, det här är bara en av dem, har olika förslag och retorik där man just begränsar yttrandefriheten för personer som har åsikter man inte håller med om, menar Hirvonen.

De som hyllar terroristorganisationer som genomförde den största massakern på judar sedan Förintelsen, och som uppmanar till att fortsätta mördandet till den sista juden har utrotats, definieras alltså som ”personer med åsikter man inte håller med om”?

Okej.

Hirvonen liknar därefter regeringens lagförslag för att utvisa personer som hyllar terrorism med åtgärder som hon anser ”har drabbat klimataktivister” och kallar regeringens förslag för ”en farlig väg att gå”.

Den farliga vägen är dock den som Hirvonen själv förespråkar, nämligen att vända bort blicken när människor utnyttjar vår svenska gästfrihet för att uppmana folkmassor till terror och folkmord – riktat inte bara mot judar, utan mot alla som inte delar deras perverterade och djuriska våldsromantik.

Eller, för att vara ännu tydligare: Den riktigt farliga vägen är att inte bara vända bort blicken och ge dessa individer fritt spelrum, utan att dessutom betala dem för att göra det – genom rätten att vistas i Sverige och ta del av vår välfärd, genom möjligheten att utnyttja Sverige som en plattform för terrorism och genom möjligheten att beviljas både medborgarskap och rösträtt.

Allt medan skattebetalarna jobbar vidare tills de blir sjuka och upptäcker att de inte får tillgång till vård, eller blir arbetslösa och hemlösa, eller blir fattigpensionärer. Vissa kommer inte att orka. Innan den här dagen är slut kommer ytterligare fyra svenskar att ha avslutat sina liv.

Den bistra verkligheten är att resurserna är begränsade samtidigt som behoven tycks näst intill oändliga. Därför är det skillnad på need to have och nice to have.

Så låt oss repetera frågan som faktiskt måste besvaras: Vem ska försörjas av Sverige? Den som vill nationen och dess medborgare väl, eller den som vill vår undergång?

Regeringens pågående utredning om hur bristande vandel ska påverka rätten till asyl och medborgarskap i Sverige ska presenteras i januari 2025.