Föreställ dig ett system där statsmakten smälter samman med ett fåtal oligopol skyddade från kapitalistisk konkurrens, där staten tillsammans med de dominerande teknikföretagen bestämmer vad som får sägas på sociala medier, där gammelmedia talar med en mun och alla tycker likadant, och där statsmaktens apparat mobiliseras för att kväva all opposition.

Det är inte svårt att föreställa sig, för det var precis den typ av system som västvärlden stod inför ända fram till den 5 november, då majoriteten av den amerikanska befolkningen sa nej. Och det kan hela den västerländska civilisationen glädjas åt.

I Europa verkar medborgarna trivas bra med att marschera i takt in i den ultimata islamofascistiska träldomen, så det är inte från den gamla världen som vi kommer att se frihetens fackla lysa.

Kapitalismen som Adam Smith föreställde sig den var baserad på fri konkurrens. Den som kunde erbjuda marknaden bättre och billigare varor måste med nödvändighet konkurrera ut ineffektiva företag i ett öppet lopp. Resultatet skulle gynna konsumenterna och säkerställa en rationell användning av investeringskapitalet. Systemet skulle också främja tekniska och vetenskapliga innovationer.

Statskapitalismen är helt annorlunda: Endast de företag som följer statens ideologiska instruktioner, som inte bygger på ekonomisk rationalitet utan på maktbegär, kommer att lyckas.

Den statliga byråkratin och dess medhjälpare bland ”experter”, gammelmedia och chefer för sociala medier följer varje byråkratisk antydan. Om staten – eller statsliknande konstruktioner som EU – bestämmer sig för att människan bestämmer klimatet blir det snabbt den statsgaranterade uppfattningen, och ve den som motsätter sig narrativet.

Om regeringen beslutar att covid inte kunde ha kommit från ett kinesiskt laboratorium, och att det inte är något fel på de så kallade vaccinerna, är det bättre att hålla käften, annars… När staten säger till dig att flickor kan vara pojkar, pojkar kan vara flickor och män kan föda barn är det bara de modigaste som vågar protestera.

Det yttersta beviset på statens makt är att den kan få sina undersåtar att skriva på uttalanden som de vet är falska. De som har makten vet det, och vi vet det, men vad gör det? Låt dem hata oss så länge de fruktar oss, säger Mette Frederiksen.

Donald Trumps seger förebådar en revolt mot den befintliga ordningen. Draken är inte dödad, men den har smugit sig in i sin lya, och därifrån väntar den på att återvända.

Vi kan ha fått uppskov innan mörkret faller på igen. Och det är i alla fall något.