Ett drama utspelar sig i Östersjön och Kattegatt, där kinesiska och ryska fartyg misstänks för allt tätare kabelbrott. Finland och Estland är mest aggressiva mot fartygen. Nu engagerar sig även Nato. Under det hela finns en eskalering. Vem skickar en signal och vilket är budskapet?
Kommer Kina och Ryssland att berätta för sina mest ivriga Ukrainska stödjare att de är sårbara under vattnet, där förövaren är svår att bevisa och ännu svårare att straffa?
Det går inte att utesluta. Alla de nordiska länderna har varit bland Ukrainas ivrigaste anhängare. Det skulle inte vara förvånande om ryssarna skulle påminna dem om de resurser de har till sitt förfogande, med vetskapen om att det inte finns mycket Nato-länder kan göra.
Kinesaren Yi Peng 3 fick lämna Kattegatt efter inspektion.
Nu finns ytterligare ett fartyg under misstanke, Eagle S, som hållits kvar av de finska myndigheterna.
De finska myndigheterna har nu tagit kontroll över fartyget och det kommer att tas in i finskt vatten. En tre kilometer bred flygförbudszon har införts i området, enligt finska media Yle. Även havsbotten ska nu undersökas, skriver danska TV 2.
Fartyget, rederiet bakom och besättningen är alla under utredning.
Media skriver som om ryssarna är skyldiga att följa västerländska sanktioner, så export av olja med tredjelandsfartyg är förbjuden. Då skulle Rysslands ekonomi kollapsa. Naturligtvis gör Ryssland vad de kan för att exportera både olja och gas. Västländer har ingen auktoritet över rysk export, och fartyg som har tecknat kontrakt kan segla fritt under ett avtal som går tillbaka till 1856. Västländer vill stoppa fartygen av säkerhetsskäl, men Ryssland opererar inte ensamt. De länder som får möjlighet att köpa billig olja är intresserade av att trafiken fortsätter. De vill inte att USA och Nato ska agera som världens poliser. Det är den roll de i allt högre grad har gett sig själva.
Den 16 december rapporterade Reuters att tio Nato-länder skulle försöka stoppa den ryska skuggflottan.
Tolv västländer har kommit överens om åtgärder för att ”störa och avskräcka” Rysslands så kallade skuggflotta av fartyg för att förhindra sanktionsöverträdelser och öka kostnaderna för Moskva av kriget i Ukraina, sade Estlands regering på måndagen.
Åtgärderna överenskoms av Tyskland, Storbritannien, Polen, Nederländerna, de fem nordiska länderna och de tre baltiska staterna, enligt Estland, där ledarna för den tio-nations Joint Expeditionary Force skulle träffas på tisdagen.
Västländer har infört sanktioner mot en lång rad fartyg som de tror används av Moskva för att undvika restriktioner för export av rysk olja och annan last. Fartygen i skuggflottan är inte reglerade eller försäkrade av konventionella västerländska leverantörer.
”Vi tar samordnade åtgärder för att avskräcka Rysslands skuggflotta och undvika försök att kringgå sanktioner”, sa Estlands premiärminister Kristen Michal i ett uttalande.
Danmark, Sverige, Polen, Finland och Estland kommer att börja kontrollera försäkringsdokumenten för misstänkta fartyg som passerar Engelska kanalen, de danska sunden, Finska viken och sundet mellan Sverige och Danmark, tillade han.
Det här är nog som att kasta handsken framför ryssarna.
USA/Nato och EU anser att de har rätt att beslagta ryska frysta medel i västerländska banker. Intresset har redan getts till Ukraina.
Kabelbrott kan ses som en hämnd.
I en intervju på Fox News säger general John Keane att ryssarna har 300 miljarder dollar i Väst, medan Ukraina sitter på tillgångar värda 26 biljoner dollar. Därför är det en bra affär för Väst att investera i Ukraina. Men det återstår att se om Kreml delar denna uppfattning.
Det är svårt att avgöra vad Kremls överväganden är. Kommunikationen är dålig och präglad av propaganda, även från västerländsk sida.
Vi kan anta att inte alla kabelbrott har naturliga förklaringar. I så fall visar Ryssland och Kina sin förmåga att orsaka skada.
Norge är också i Kremls fokus efter att ett ryskt lastfartyg förliste utanför Spanien. Två sjömän drunknade. Dmitry Medvedev säger att ett norskt fartyg kunde ha räddat besättningen men inte gjorde det. Det bestrids av det norska rederiet, men anklagelsen upprepas av Moskva och kan tyda på en från början fientlig inställning, som bara blivit starkare. Reuters skriver:
Ett norskt rederi avvisade i fredags en anklagelse från Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, om att man hade vägrat att rädda sjömän från ett sjunkande ryskt lastfartyg i Medelhavet.
Medvedev hade tidigare på fredagen anklagat det norskflaggade fartyget Oslo Carrier 3 för att inte komma till hjälp för sjömännen ombord på lastfartyget Ursa Major, som utför arbete åt det ryska försvarsdepartementets militära byggnadsavdelning.
Ursa Major hamnade i problem på måndagen och sjönk mellan Spanien och Algeriet. 14 av den 16 man starka besättningen gick i en livbåt.
Tre explosioner slet isär fartyget och slog hål i skrovet i ”ett terrordåd”, sa fartygets ägare, Oboronlogistika, till den statliga nyhetsbyrån RIA på onsdagen.
Var det ett terrordåd? Det går inte att utesluta. Fartyget transporterade material för det ryska försvaret och är därför ett legitimt mål för Ukraina.
Medvedev anklagade Oslo Carrier 3 för att ha vägrat hjälpa till när fartyget höll på att sjunka.
”Ett norskflaggat fartyg, Oslo Carrier 3, vägrade ta ombord nödställda ryska sjömän från Ursa Major när det sjönk i Medelhavet. Vad finns det mer att förklara? Det kan inte förlåtas!” skrev Medvedev på sin officiella Telegram-kanal.
Kremls talesman Dmitrij Peskov uttalade sig också och sa: ”Om det är sant att hjälp inte gavs till dem som var i nöd till sjöss, var det ett brott mot alla sjölagar och ett skandalöst fall som förtjänar totalt fördömande.”
Anklagelserna avfärdas som ogrundade av rederiet i Oslo:
Men Oslo-baserade Bulkship Management AS, som har Oslo Carrier 3 som en del av sin flotta, avvisade Medvedevs anklagelse och sa att de hade gett hjälp.
”MRCC (Spain’s Maritime Rescue Coordination Centre) beordrade kaptenen att inte ta ombord besättningen på det nödställda fartyget eftersom deras räddningsbåt var på väg”, stod det i ett uttalande på fredagen.
”Under tiden var livbåten säkrad vid sidan av vårt fartyg tills livbåten anlände. Vädret var bra, ingen av besättningen i livbåten skadades och det var ingen överhängande fara för dem.”
Men poängen är inte om det är sant, utan att ryssarna offentligt anklagar ett norskt fartyg för att inte ha hjälpt ryssar i sjönöd.