Som en del av EU:s strategi för en full övergång till elbilar från 2035 har unionen infört regler som kräver att de genomsnittliga CO2-utsläppen från nya bilar ska vara stadigt lägre. Gränsen är för närvarande 95 gram per kilometer, men 2025 minskas den till 81.

Eftersom bensin- och dieselbilar släpper ut mer än 120 g/km måste biltillverkarna sälja en stor och ökande andel elbilar för att följa unionens regler för genomsnittliga utsläpp och om de inte gör det kommer de att dömas till dryga böter.

Konsumenterna har dock inte ändrat sitt beteende i linje med EU:s färdplan för elektrifiering av bilparken. Bilförsäljningen har inte bara stagnerat, utan folk köper helt enkelt inte fler elbilar och därmed riskerar bilindustrin ett dubbelt slag: minskade försäljningsintäkter från kunder, och ökade utgifter genom böter från EU. Nedläggningen av bilfabriker och leverantörsföretag i Europa är också redan i full gång.

Anförda av Italien har nu ett antal EU-länder signalerat sitt krav på att förbundets förbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035 måste hävas för att undvika en avindustrialisering.

Den nya EU-kommissionens vice ordförande för energi, klimat och miljöfrågor, spanskan Teresa Ribera, har redan avvisat kravet, rapporterar Corriere della Sera, men hennes formulering är vag:

”Det är inget vi överväger, och jag skulle säga att det inte är något som praktiskt taget någon överväger”, säger kommissionären med ansvar för ren omställning.

Men enligt rykten som den italienska tidningen menar snurrar i Bryssels journalistiska kretsar, arbetar EU-byråkratin nu bakom kulisserna med ett moratorium för de böter som enligt reglerna ska utdömas. Detta eftersom biltillverkarna inte kan undvika bryta gränsen på 81 g/km.

Böterna som skulle vänta bilindustrin uppskattas av branschen till 15-17 miljarder euro, och detta skapar tydligen oro i Bryssel.

Att frysa böterna är inte det enda verktyget unionen har i bakfickan. Nu vill man också öka incitamenten att byta till elbilar:

De mest konkreta hypoteserna för att förhindra att fyrhjulingskrisen förvärras och förstörelse av en sektor med 13 miljoner jobb gavs till Financial Times av Stéphane Séjourné, EU:s vice ordförande för välstånd och industristrategi: ”Kommissionen kommer att fokusera på batteristandardisering och etablering av laddinfrastruktur, medan efterfrågesidan kommer att undersöka ’social leasing’-program, såsom det kraftigt subventionerade programmet som testas i Frankrike. Den sista delen av det omedelbara svaret kommer att vara att fokusera på företagsflottor, som används av företag som Uber eller DHL.”

En del av planen är att försöka kontrollera marknaden:

”Problemet är att vi inte har någon begagnatmarknad för elbilar”, hävdade Séjourné, ”och det här är ett verkligt problem i Europa. Priset är mycket nedslående, och det finns inget annat än nya bilar till salu. Så vi måste skapa en andrahandsmarknad, och det bästa sättet att göra det är att använda professionella flottor som sedan hamnar hos privatpersoner.”

Förbundet insisterar alltså på att förbudet mot bensin- och dieselbilar från 2035 ska stå fast och lanserar nya planer på en mer eller mindre påtvingad övergång till elfordon.

Men det hela framstår mer och mer som en fasad. Det är välkänt att Europeiska folkpartiet (EPP) vill ha en tidig revidering av 2035-förbudet. Men EPP är en del av majoritetsbasen för EU-kommissionen, och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har gjort ”grön omställning” och ”klimatneutralitet” till en av sina viktigaste frågor.

En byråkratisk urholkning av elektrifiering vittnar alltså om att det planerade förbudet nu mest är en fasad, vilket EPP måste ta en smula hänsyn till.