×

Ur flödet/i korthet

Den norska regeringen driver på för biobränslen, trots att det kommer att leda till högre bränslepriser och ökade globala utsläpp.

De norska koldioxidutsläppen kommer att minska med 4 procent fram till 2024, enligt klimatforskaren Kjetil Aas på Cicero. Detta är till stor del tack vare hjälp från Sverige. I takt med att bränslepriserna stiger i Norge tankar allt fler norrmän bensin och diesel till söte bror.

Sedan registreras utsläppen som svenska utsläpp. De norska utsläppen sjunker i motsvarande grad och de politiker som är så bekymrade över klimatet, men som tror att Norge har en helt egen atmosfär, kan klappa sig själva på axeln.

Svenskarna driver också på för klimatåtgärder, en grön omställning och därmed också biobränslen. Men Sverigedemokraterna har satt ner foten, inte för att stoppa galenskapen, utan för att se till att det inte påverkar bränslepriserna.

Biobränslen blandas in för att minska koldioxidutsläppen. Men det är mycket dyrare än vanligt bränsle. Enligt SVT sjönk priserna med cirka 4,30 kronor per liter för drivmedel i Sverige förra året, med minskad inblandning av biodrivmedel.

Det har lett till att norska lastbilschaufförer under det senaste året har åkt till Sverige för att tanka. Utsläppen på de norska kontona går ner eftersom dessa utsläpp redovisas i det land där bränslet fylls på.

Det är vad kommentatorn Hilde Øvrebekk skriver i Stavanger Aftenblad. SA verkar inte inse att detta ändå kommer att behöva finansieras av hårt pressade skattebetalare.

Den norska regeringen är om möjligt ännu värre och spenderar ett ofattbart antal miljarder på att se till att gasen bränns i Tyskland i stället för direkt från källan, på den norska kontinentalsockeln. Så här är det att leva i sin egen slutna atmosfär, även känd som Fantasy World.

Det var det liberala partiet som 2016 drev på för att 20 procent av allt vägtransportbränsle skulle vara biobränsle 2020.

I dag har vi ett krav på 19 procents inblandning av biodrivmedel för vägtrafik, 10 procent för arbetsmaskiner och 6 procent för sjöfart. År 2023 meddelade Støre-regeringen att de kommer att öka kraven till 33, 18 respektive 28 procent år 2030.

Vänsterpartiet trodde på lobbyister som lovade att Norge skulle bli en storproducent av biobränslen och skapa tusentals jobb, förmodligen om regeringen gav tillräckliga subventioner.

Men som alltid: De gröna drömmarna förblev en dröm, och Norge producerar i dag minimalt med biobränslen. Solberg-regeringens idé om storskalig biobränsleproduktion baserad på skogsråvara är fortfarande omogen och mycket kostsam.

Nu säger Støre-regeringen i Grönboken att ”det är osäkert om det kommer att finnas en betydande norsk produktion 2030”. Det innebär att 14 år har gått och att nästan alla självpåtagna biobränslen fortfarande måste importeras.

Samtidigt produceras en stor del av biobränslet på sätt som leder till avverkning och skövling av regnskogar, myrar och andra landområden, vilket ökar utsläppen. Det här har kritikerna sagt i åratal, men utan resultat.

Trösten kan vara att Støre & co. ”tar ansvar” och kastar miljarder kronor på den korrupta regeringen i Brasilien, som får betalt för att rädda den regnskog som förstörs för att göra norska trafikanter mer klimatvänliga.

Norge, förresten.

Norge är också det enda landet i EU-zonen som inte räknar in skogens upptag av utsläpp i sitt klimatbokslut. Det är att bete sig som självutplånande utplånare, och en ren skandal som kostar skattebetalarna otaliga miljarder kronor varje år.

Skillnaden är att flagellanterna piskade sig själva till en blodig massa och fördömdes av kyrkan och myndigheterna, medan det nu är våra politiker som piskar skattebetalarna.

Historien är så idiotisk att om den hade skrivits som en kriminalroman skulle den ha refuserats av förlaget eftersom den var för osannolik. Men det är något man gradvis börjar inse: Verkligheten överträffar dystopier.

Det norska miljöbyrån har försökt varna.

”Samtidigt som det minskar utsläppen i Norge finns det en risk att det ökar utsläppen i andra länder”, säger Ellen Hambro, direktör för norska Miljødirektoratet.

Namnbytena är roliga. För många år sedan arbetade min fru under Ellen Hambro på det som hette Statens forurensningstilsyn, som sedan bytte namn till det mer moderna Klima- og forurensningsdirektoratet (Klif).

2013 slogs Klif samman med Direktoratet för naturförvaltning och döptes om till Miljödirektoratet. Hambro är fortfarande den som styr och ställer.

Regeringen kan inte få nog av biobränslen.

”Ytterligare användning av biobränslen måste utformas på ett sätt som minimerar risken för avskogning, i linje med relevanta internationella bestämmelser”, står det i regeringens grönbok.

Men detta är inte möjligt.

Detta är dock svårt att kontrollera. Slogans verkar vara viktigare än verklig påverkan.

År 2023 rapporterade OCCRP, en av världens största organisationer för undersökande journalistik, om hur bedragare från både Europa och andra länder har utnyttjat EU-marknaden.

I Belgien har tullmyndigheterna avslöjat omfattande bedrägerier av ett gäng som de kallar biobränslemaffian. EU undersöker liknande typer av bedrägerier från Kina.

Det som marknadsförs som avancerat och dyrt biobränsle är i själva verket billigt, konventionellt biobränsle. Kommersialiseringsverksamheten blomstrar i klimathysterins tidevarv.

Enligt norska Miljødirektoratet är dokumentationen om biobränslen bristfällig även i Norge, och Venstre har faktiskt svängt i frågan.

I sin alternativa statsbudget för 2025 hade Venstre plötsligt upptäckt att ”klimatproblemet är globalt”. Detta är så självklart att alla borde inse det, oavsett om man tror på människoskapade klimatproblem eller inte.

Men Sp anklagade folkpartiet för att driva upp bränslepriserna, trots att de själva inte gjort mycket mer än att driva upp priserna (på absolut allt) under sin tid i regeringsställning.

Partierna bråkar, men vi vanliga människor behöver inte bry oss. Oavsett slutlösning är konsekvenserna för oss usla skattebetalare – som är elaka nog att behöva mat, el och bränsle – i det närmaste garanterade:

Vi får helt enkelt räkna med högre priser på allt. På grund av klimatet.