×

Nyheter

I en TV-intervju den 27 januari sade Frankrikes centerpartistiske premiärminister François Bayrou ”i ett ögonblick av klarhet” att det i hela landet finns en växande ”känsla av att bli överkörd” av migranter.

Enligt Bayrou känner fransmännen att invandringen ”inte längre är under kontroll” och att migranterna inte lever upp till sina ”åtaganden”.

– Känner inte igen landet

Premiärministern har länge hävdat att invandringen bör regleras genom ett kvotsystem:

– Jag är djupt övertygad om att invandring är en fråga om proportioner. Om den blir oproportionerlig ökar riskerna. Kulturell mångfald kan berika en nation, men om den blir oproportionerlig följs den av avvisande, och i Frankrike närmar vi oss den punkten. I många städer finns det en känsla av att du inte längre känner igen ditt land.

Utomeuropeiska rättigheter

Bayrou förespråkade också att avskaffa rätten till franskt medborgarskap i utomeuropeiska franska regioner som Mayotte (ö mellan Madagaskar och Moçambique) och Franska Guyana, ett ämne som har skapat betydande debatt tidigare.

Ett lagförslag om att begränsa denna rätt på Mayotte kommer att diskuteras i nationalförsamlingen den 6 februari.

Chockerande och orealistiskt

Bayrous kommentarer har orsakat betydande upprördhet på vänsterkanten.

Den socialistiska parlamentsledamoten Arthur Delaporte anklagade honom för att vara ”främlingsfientlig”.

Manuel Bompard från Nouveau Front populaire, en koalition av kommunister och socialister, fördömde premiärministerns uttalanden som ”extremt chockerande” och ”orealistiskt” och pekade på siffror som visar att invandrare utgör endast sju procent av Frankrikes befolkning.

Ramaskri på vänsterkanten

– För att ha använt ordet ”känsla” för att beskriva migrationsnivån har Bayrou utlöst ett ramaskri på vänsterkanten. I det här landet betraktas det som en skandal att säga sanningen om migrationsexplosionen, twittrar Sir Sean Sitges:

Stör det nationella samtalet

Justitieminister och tidigare inrikesminister Gérald Darmanin berömde Bayrou som ”modig” för att ha tagit upp dessa frågor och kallade det ett ”steg framåt” i det nationella samtalet.