– Idag och nu ser vi en enorm ökning av antisemitismen, och det är just antisemitismen som ledde till Förintelsen, sa 98-åringen till församlingen, som också inkluderade regeringschefer, statschefer och kungligheter.

Bland deltagarna fanns Storbritanniens kung Charles, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands premiärminister Olaf Scholz. Statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) och kronprins Haakon representerade Norge.

Den israeliska regeringen representerades av utbildningsminister Yoav Kisch. Om Bibi Netanyahu hade deltagit skulle han ha riskerat att bli arresterad.

Auschwitz, Polen 2025-01-27. Tidsvittnet Chana Arberman med kronprins Haakon, statsminister Jonas Gahr Støre och kompanjonerna Henriette Kahn och Nikolai Vollvik för lunch innan de närvarar vid minnesceremonin i Auschwitz senare under dagen, som är Internationella Förintelsedagen den 27 januari. Foto: Heiko Junge / NTB

Støre och kronprinsen åt lunch med Chana Arberman. Av hennes by på 300 personer överlevde bara 20.

– Det är viktigt för mig att delta i 80-årsjubileet för att minnas offren för det nazistiska folkmordet. Vi får aldrig glömma de sex miljoner judar som dödades i Förintelsen och aldrig tillåta att något liknande händer igen. Antisemitism och alla former av hets mot folkgrupp är oacceptabelt, sade statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) till NTB innan ceremonin inleddes.

Men huvudnyheten på Dagsrevyen var som vanligt Gaza, som det har varit under större delen av kriget. Trygve Slagsvold Vedum deltog i minneshögtiden på Akershuskaia. Han erkände och bad om ursäkt för att händelser långt borta påverkar judar i Norge. Media borde titta sig i spegeln.

Öppna brandgravar

Men det var de cirka 50 överlevande som stod i centrum för minnesstunden, som ägde rum vid ingången till förintelselägret i den polska staden Oswiecim, som nazisterna gav det mer tyskklingande namnet Auschwitz.

– När jag kom till Auschwitz och klev av tåget såg jag dikena där kropparna brändes eftersom krematorierna inte kunde hålla jämna steg, sade 94-åriga Iwanska till nyhetsbyrån AFP tidigare i januari.

Till skillnad från tidigare år har inga statsöverhuvuden ombetts att tala.

– I år ligger fokus på de överlevande och deras budskap. Vi vet alla att det om tio år inte är möjligt att ha en stor grupp överlevande här för 90-årsjubileet, säger talesmannen Pawel Sawicki vid Auschwitz-museet.

NRK:s Europakorrespondent Zofia Paskiewicz hänvisade till en undersökning som visade att en av åtta tyskar var omedvetna om Förintelsen. Men hon nämnde inte vilken typ av tyskar det rörde sig om. Istället nämnde hon AfD och Musk och försökte lägga skulden för den växande antisemitismen på dem. Senare använde Paskiewicz uttrycket ”förgås” om de judar som gasades ihjäl i Auschwitz.

Förintelsen och judarna har alltså politiserats utan att man bett om det.

NTB försöker ge encyklopedisk information utan att nämna grunderna: Auschwitz var indelat i två huvudläger: Auschwitz I, som var ett arbetsläger, och Auschwitz II, som kallades Birkenau. Det var här judarna gasades ihjäl, och att nämna Auschwitz utan att nämna gaskamrarna är ett tecken på ett starkt motstånd som blir allt vanligare när man talar om judarnas öde. Tro inte att de inte märker det.

Auschwitz-Birkenau var det största nazistiska koncentrationslägret under andra världskriget, specialbyggt för massutrotning av människor. Cirka 1,1 miljoner människor dödades. De flesta var judar, men omkring 100.000 polacker, romer, sovjetiska krigsfångar och homosexuella dödades också.

Den 17 januari 1945, när sovjetiska styrkor närmade sig från öster, tvingades 60.000 svältande fångar att marschera västerut – en marsch som har blivit känd som ”dödsmarschen”.

De närmaste dagarna ägnades åt att spränga gaskamrarna och krematorierna i Birkenau. När de sovjetiska styrkorna anlände den 27 januari fann de omkring 7.000 överlevande fångar, och FN har sedan dess beslutat att datumet ska vara en årlig internationell minnesdag för Förintelsens offer.

Då kommer vi till den andra nya omständigheten som gör årets minneshögtid historisk: Rysslands bojkott. De var ovälkomna.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var också närvarande vid minneshögtiden, medan varken Rysslands president Vladimir Putin eller andra ryska representanter var inbjudna.

Detta har lett till att ryssarna har anklagat Polen och andra länder som stöder Ukraina för att försöka radera Röda arméns ansträngningar och uppoffringar för att besegra den tyska nazistregimen.

– Vi kommer alltid att minnas att det var den sovjetiske soldaten som besegrade denna fruktansvärda och totala ondska och säkrade segern, och hans storhet kommer för alltid att vara en del av världshistorien, sade president Vladimir Putin i ett uttalande.

Ryska diplomater i den polska staden Krakow har också nekats tillstånd att lägga en krans vid minneslunden för sovjetiska soldater som föll under befrielsen av Auschwitz.

Det är samma behandling som ryssarna har fått i Kirkenäs. Väst har tagit med sig en oförsonlighet in i kriget mot Ryssland och kriget mot Israel. Sedan kommer USA och Trump in i bilden och Europa är också i krig med dem.

Västvärlden är alltså splittrad och i krig 80 år efter att Auschwitz befriades. Ett dåligt omen.

Oslo 27.01.2024. Direktor Jan Heiret för HL-centret under den nationella högtidlighållandet av Internationella Förintelsedagen på Akershuskaia på lördagskvällen. Foto: Annika Byrde / NTB

Julie Dahle har en lång berättelse om 27 januari på rights.no och hon har transkriberat en del av det märkliga samtalet mellan chefen för Förintelsecentret och studion på Marienlyst. ”Det finns bara ett fåtal journalister i Norge som ser och reagerar på det som händer.

NRK hade bjudit in direktören för HL-centret, Jan Heiret, som gav en föredömlig redogörelse för vad norska judar utsattes för under kriget, när de lastades på Donau från kajen i Oslo och transporterades till Polen, hur kvinnor och barn hamnade direkt i gaskamrarna och hur endast ett fåtal män överlevde.

– I Norge skickades 772 judar, deporterades och endast 37 återvände. Så det här är en historisk händelse som vi måste komma ihåg så att det inte händer igen.

Men när det gäller fokus och hågkomst är det svårare att följa Heiret. Det beror delvis på NRK:s eget fokus, där nyhetsankaret säger att ”vi måste prata om det som händer i dag. Elon Musks hälsning under installationen av Donald Trump har diskuterats flitigt runt om i världen. Musk själv förnekar att det var en nazisthälsning, men vad tycker du om det som hände?”

– En av lärdomarna från Förintelsen är att den här typen av fruktansvärda händelser inte får inträffa igen. Och en internationell rättsordning upprättades efter kriget för att förhindra detta. Vi ser nu hur auktoritära krafter återkommer, både i USA och i Europa, och jag är inte så orolig för vad Musk själv tycker – den där hälsningen var uppenbarligen en fascistisk hälsning, och den tolkas på det sättet, och han har också börjat umgås med högerkrafter i Europa. Vi får inte normalisera den här typen av uttalanden eller symbolik, så det är väldigt viktigt att säga ifrån, säger Heiret.

Ja, hur orolig är du för högerextrema rörelser i både Europa och USA idag? frågar programledaren.

– Jag är mycket orolig. Vi är nu i en situation som vi aldrig trodde att vi skulle hamna i igen, så nu måste vi utbilda allmänheten, vi måste förklara vad som händer, och vi måste använda Förintelsen för att betona inte bara motståndet mot antisemitism, som vi har sett öka, utan motståndet mot all främlingsfientlighet och rasism. Så det är vad vi använder Förintelsens minnesdag till, avslutar Heiret.

Men varför? Varför kan inte chefen för Förintelsecentret säga något om vilken grupp som ligger bakom den explosionsartade ökningen av antisemitismen, inte bara i Europa utan också i USA?