På nyårsafton i New Orleans hände samma sak som på julmarknaden i Magdeburg: En bil plöjer genom en folkmassa och lämnar människor döda och skadade. Ett av ögonvittnena, Jimmy Cothrane, beskrev vad han såg:

”Jag menar, bara de vanställda och döda kropparna – det är starkt. Det är något man inte kan glömma. Man  kommer aldrig att glömma det. Precis vid våra fötter låg definitivt en mamma. Förvriden, uppenbarligen död. Vi räknade snabbt till runt åtta kroppar i vårt område. En krossad man hade däckspår på ryggen. När de vände på honom fanns det däckspår på hans framsida, han var helt krossad. En annan flicka, en ung liten flicka, dansade när vi hade gått uppför gatan och hon var helt platt på mitten, precis på mitten. En annan kvinna var bara brutalt överkörd, men det var ändå smärtsamt.”

Det var samma syn i Magdeburg. Myndigheterna undviker ämnet. De tittar hellre bort och hoppas att det ska gå över. Men det gör det inte.

Nu är det New Orleans.

Diskussionen handlar om huruvida det är en infödd Texasbo eller en illegal som korsade gränsen för två dagar sedan. Vi ser att det finns folk på nätet som vill sprida förvirring. Men att det var en IS-attack verkar klart. Ändå förnekade FBI det på presskonferensen där borgmästaren sa att det var en terroristattack.

USA har haft flera terroristattacker där gärningsmannen varit en del av de väpnade styrkorna. En av de mest uppseendeväckande var Nidal Hassan på Fort Hood i Texas, som dödade 13 av sina kollegor och skadade över 30 den 5 november 2009. Det ställde Obama i en knepig situation. Han kunde inte riktigt ta det till sig.

Frågan om infiltration uppstår. Nidal Hassan var psykiater inom militären. Han hade inte gjort någon hemlighet av sina åsikter, men hans kollegor hade svårt att förhålla sig till det.

Om muslimer som gjort karriär vänder sig mot det samhälle som gett dem möjligheterna står vi inför nya utmaningar, som man säger. Vem kan man lita på? Själva tanken på att ifrågasätta en muslims pålitlighet får alla politiskt korrekta människor att rygga bakåt. Myndigheterna har manövrerat sig själva in i detta dilemma. De har inte ens velat vara öppna med det.

Att använda bilar som vapen fungerar bra för att sprida rädsla, precis som IS vill.

Nu har vi haft två attacker på kort tid. Men det har varit många: Nice är inte lätt att glömma, inte heller Breitscheidsplatz i Berlin. Överallt: Panik, död och lemlästning.

Vi har varit där förut. Vi har varit där under en lång tid. Och de lär sig aldrig.

Ebba Åkerlunds pappa: Staten är ansvarig för min dotters död

När terrorn kom till Stockholm