Dramatiska saker händer i europeisk politik just nu. Onekligen ser det ut som om en vändpunkt kan bli verklighet.

Die Welts korrespondent i Bryssel skriver att EU planerar en ”aldrig tidigare skådad” minskning av byråkratin under de kommande fem åren. För att öka kontinentens konkurrenskraft måste reglerna förenklas och förfarandena påskyndas, heter det.

Slutet på det gröna skiftet?

Die Welt tolkar detta som att det gröna skiftet kommer att överges till förmån för ett fokus på ekonomisk tillväxt och framsteg.

Nu ändrar Europa kurs. Programmet i början av von der Leyens andra mandatperiod har titeln ”Kompass för konkurrenskraft.”

Har EU insett att Green Deal sannolikt inte kommer att gynna konkurrenskraften? Om så är fallet ser vi en ny riktning för EU.

Vad som finns i det 22-sidiga dokumentet kommer sannolikt att forma Brysselinstitutionernas politik under de kommande åren.

”Den nya Europeiska kommissionen börjar bli seriös och sätter konkurrenskraft högst upp på sin agenda”, säger Angelika Niebler, en framstående CSU-ledamot i parlamentet.

Det behöver nu förenklas radikalt.

Byråkratiska krav bör elimineras, energipriserna sänkas och innovation uppmuntras.

– Detta kräver nu insatser på alla politiska nivåer.

Den energipolitik som startades av Merkels Energiewende och som har präglat utvecklingen av EU-området under så många år står därmed på spel. Samtidigt aviserar CSU:s samarbetspartner CDU en radikal förändring och skärpning av invandringspolitiken.

Sedan 1950-talet har Tyskland varit motorn i den europeiska ekonomin, men den har försvagats avsevärt de senaste åren. Nu närmar sig val och CDU/CSU kommer sannolikt att bilda ny regering. Men de kommer inte att få majoritet på egen hand och behöver därför stöd från antingen det Fria Demokratiska Partiet (FDP) eller andra. FDP kämpar mot spärren i opinionsundersökningarna.

Men Alternative für Deutschland har haft en enorm tillväxt i opinionsmätningarna, och deras åsikter stöds av så många tyskar att det är svårt att ignorera dem.

Det faktum att Trump redan har avslutat det gröna skiftet i USA har säkert en inverkan. Även när det gäller förlamande regleringar, som Trump talade om i sitt tal till World Economic Forum. EU verkar förstå allvaret.

Kommissionen planerar att minska rapporteringskraven för företag med 25 procent och för små och medelstora företag med upp till 35 procent. Den vill också göra EU-finansiering mer tillgänglig, förkorta godkännandeförfarandena för industrianläggningar och fatta snabbare beslut om godkännande av kemikalier i framtiden.

Två av tre företag ser regelbördan som det största hindret för långsiktiga investeringar, enligt kommissionens strategidokument.

– För att återställa Europas konkurrenskraft krävs betydligt mer omfattande åtgärder för att minska byråkratin än tidigare.

Fem år efter den gröna given verkar Bryssel nu ha insett att man överdrivit detta fokus. Den nya filosofin är att EU inte bara måste rädda klimatet, utan också Europa som plats, skriver Die Welt.

Faktum är att kontinenten riskerar att förlora i det globala loppet för framtidens teknik. Amerika och Kina ligger längre fram på många områden.

EU reagerar och ändrar sitt fokus: mindre miljöskydd, mer hänsyn till ekonomin. Man vill till exempel främja investeringar i artificiell intelligens, ren energi, bioteknik, robotteknik och rymdteknik.

Investeringar i AI kräver enorma mängder energi som EU inte har, särskilt på grund av Merkels nedläggning av kärnkraft. Det spelar ingen roll hur många tiotusentals vindkraftverk man bygger, det hjälper inte när vinden inte blåser.

Trump säger drill, baby, drill, och om EU inte löser energikrisen har Europa ingen chans att konkurrera med USA, eller för den delen Kina och Indien.

EU inser detta och driver frihandel med länder som Indien, Australien och Indonesien som en motvikt till Kinas subventioner av sin egen industri och Trumps hot om tullar.

Dessutom föreslår kommissionen ”europeisk preferens i upphandlingar för kritiska sektorer och teknologier”.

Med andra ord: Lokala företag bör ha företräde i offentliga anbud. Och därför visar kommissionens planer också hur EU söker sin roll i världen och strävar efter mer självförtroende.

Så det verkar som om Ursula von der Leyens strategi för sin andra mandatperiod är: ”Ekonomin först” och ”Europa först”.

Dramatiska saker händer nu, både i amerikansk och europeisk politik. Vi får dock vänta och se om förslagen omvandlas till realiteter.

Den viktigaste frågan för oss kommer förmodligen att vara ungefär så här: Hur kommer vår regering att reagera på detta, om det blir verklighet?