Två kvinnor knivhuggna i Västerås i Sverige. Fyra knivhuggna på tågstationen i Lyon. ”Black Friday” i Wien: Fyra kvinnor knivhuggs av en afghan. En man beväpnad med två knivar dödar en person på Erasmusbron i Rotterdam. Han ropade ”Allahu akbar!”. Sedan ett knivdåd i stadsdelen Charlottenburg i Berlin. En annan man beväpnad med kniv försöker döda Belgiens premiärminister Alexander De Croo i Bryssel. Människor gick under Eiffeltornet när en man knivhögg dem och ropade – du gissade det – ”Allahu akbar!”. Han knivhögg en man till döds. En kvinna överlevde mirakulöst nog. Knivhuggaren flydde sedan över Seine och attackerade en engelsk turist.

Och detta är bara för att hålla oss till de senaste månaderna.

Har vi slutat tro på det vi ser? Krig är fred, frihet är slaveri, islamisk underkastelse är mångfald och att fördöma massmord med kniv är att ”hetsa till hat från extremhögern”.

Nyhetsbilden bekräftar vad den tyske essäisten Wolfgang Kasper skriver:

”Den liberala politiska ordningen, inspirerad av Locke, Hume och andra upplysningstidens storheter, är idag mer hotad än någonsin sedan slutet av 1940-talet. Den västerländska civilisationen genomgår ett allvarligt stresstest, och ingen kan vara säker på att den kommer att överleva. Historiens stora lärdom är att civilisationer växer och faller. Vi står inför en epokgörande utmaning.”

Vi kommer inte undan i Italien heller. ”Man knivhögg förbipasserande och dödades med åtta skott i Rimini: Han hade en koran i fickan.”

Nu är denna mångkulturella självdestruktion inte längre begränsad till storstäderna, där säkerheten bara är en illusion. Den drabbar också småstäderna.

Och mediernas och myndigheternas orwellska omertà till trots: Alla som vill veta sanningen vet den. Den kritiska massan har för länge sedan överskridits.

Annecy, Dublin, Crépol, Southport, Aschaffenburg, Brokstedt, Solingen, Illerkirchberg … ortnamnen säger oss lite eller ingenting. De är små och stora städer som alla har sett samma scener.

Annecy, Frankrike. En man från Syrien går in i en park och knivhugger barn; en asylsökande som utger sig för att vara kristen. Angriparen från Annecy var i själva verket medlem i ISIS innan han sökte och beviljades asyl i Europa.

Crépol, Frankrike. En grupp unga män från ”svåra områden” (läs: invandrare) i en grannstad stormade byfestivalen och attackerade alla inom räckhåll med knivar och yxor. Tjugo knivhöggs, många skadades och en dödades: Thomas (16), träffad i bröstet och nacken. ”Vi är här för att hugga vita människor”, ropade angriparna, som märkligt nog kallades Chaïd, Ilyes, Yasir, Mathys, Fayçal, Kouider och Yanis.

Dublin, tre barn knivhuggs på den katolska skolan i Cólaiste Mhuire av en algerier.

Southport, England. En ung ”walesare” vid namn Axel Rudakubana knivhugger tre små flickor – Alice Dasilva Aguiar (9), Elsie Dot Stancombe (7) och Bebe King (6) – till döds på en dansskola. Vittnen som beskrev händelsen för BBC talade om ”en skräckfilmsscen” med skrik och ”flera barn som blödde på gatan”. Det visade sig senare att Axel hade en al-Qaida-manual i huset. Ett av de mördade barnen hade knivhuggits 122 gånger.

För några dagar sedan inträffade en annan fruktansvärd attack i Tyskland.

Du tar din tvååring till förskolan på morgonen och sedan måste du hämta honom på bårhuset eftersom en afghan har dödat honom medan han lekte i parken.

Vi befinner oss i Aschaffenburg, som kallas ”Bayerns Nice” på grund av sitt milda klimat. En 41-årig man och ett tvåårigt barn har dödats. Mördaren var en 28-årig afghan. Mannen hade följt efter en grupp barn från ett dagis, en grupp på fem barn som var ute på promenad med sina lärare. ”Jag är ledsen”, säger kansler Scholz, som talar om ett ”terrordåd” och inte den vanliga ”galningen”.

Liksom terroristen i Southport riktade den bayerske ”asylsökaren” medvetet in sig på en grupp mycket små barn. Han högg inte bara barnen tillräckligt för att döda dem: Han stack kniven i varje mål dussintals gånger.

Vilken typ av människor gör så? Samma sorts människor som tog en baby som gisslan i Israel. Varför skulle någon knivhugga ett tvåårigt barn till döds? Varför skulle någon kasta ut en äldre judisk kvinna från en balkong medan de ropade ”Allahu akbar”? Varför köra en bil genom en julmarknad? Det är naturligtvis ett mysterium.

Den gripne mannen heter Enamullah och bor på ett center för asylsökande. Det mördade barnet är marockan, den skadade flickan är syrier, mannen som dödades när han försvarade dem är tysk och terroristen är afghan. Även detta är ”mångfald”.

Välkommen till ”Tysklands lyckligaste stad”. AfD bär skulden, ja, det är så det ska vara, och naturligtvis Trump och Musk med sin farliga yttrandefrihet. Vem är det nu som organiserar demonstrationen för ett ”kosmopolitiskt Aschaffenburg”? Några fler attacker som denna och muren mot AfD kommer att kollapsa, förklarar den tyska journalisten Ralph Shoellhammer.

Under tiden attackerade en marockan beväpnad med en machete Essens centralstation och en syrier med en kniv attackerade Dortmund.

Borgmästaren, kanslern, polischefen, socialarbetaren och journalistkollektivet kommer nu att gå ut i tv och säga att deras tankar dag och natt och på lunchrasterna går till de dödades och skadades familjer, och de kommer alla att uppmanas att ”stå tillsammans mot hatet”.

Skitsnack!

Varje attack följdes av samma tomma fras: ”Vi kommer inte att låta oss splittras”, försäkrade förbundskansler Scholz efter att en afghansk fanatiker i Mannheim försökt döda en islamkritiker och mördat en polis. Det är alltför välbekant att höra summan av tråkiga plattityder som de politiska och mediala klasserna medvetet hånar befolkningen med.

Ett blodspår löper genom våra städer. Fler och fler platser, även de mest idylliska och sömniga, förvandlas till brottsplatser.

Det handlar inte bara om den islamist som skar halsen av tre personer i den tyska staden Solingen, eller om Mannheim, där en islamist knivhögg sex personer under en antiislamisk demonstration (en polis dödades).

Det händer överallt. I storstäder, i mellanstora städer, i små byar. Människor blir knivhuggna som om de vore byten. Dödade bara för att de befinner sig på fel plats vid fel tidpunkt.

På ett regionaltåg nära Brokstedt, där tvåtusen invånare verkligen inte bett om att få vara med på kartan över civilisationernas kamp, hugger en palestinier ihjäl två 16-åriga flickor. En syrier knivhugger flera personer på ett tåg mellan Regensburg och Nürnberg. I Illerkirchberg, en liten stad i närheten av München, dödar han en ung flicka på väg till skolan. I Neumarkt i Bayern knivhugger en palestinier passagerare på ett tåg. I Würzburg dödar en somalisk man tre personer med en kökskniv i en butik. I Essen går en syrier med en palestinsk flagga runt och terroriserar staden med en machete. I Bad Einhausen, en kurort i västra Tyskland, slog en grupp unga invandrare ihjäl Philippos Tsanis, bara 20 år gammal, som var på väg hem med två vänner från sin systers konfirmationsfest. Han hade inte gjort något fel mot någon. Hans enda synd var att han bar ett radband med ett kors på bröstet och befann sig på fel plats.

Gärningsmannen till knivmordet i Mannheim är afghan. Gärningsmannen bakom knivmorden i Solingen är syrier. Gärningsmannen bakom morden i Magdeburg är saudiarab. Gärningsmannen bakom knivmorden i Aschaffenburg är afghan. Gärningsmannen bakom morden i Bad Einhausen är syrier. Förövaren av morden i Würzburg är somalier. Detta är fakta. Resten är bara lögner.

Tysklands troliga nästa förbundskansler, Friedrich Merz (CDU), har sagt att knivattacker sker nästan varje dag, att det i genomsnitt sker två gruppvåldtäkter om dagen i Tyskland och att de flesta förövarna är unga invandrare som är totalt respektlösa mot kvinnor. ”Detta är verkligheten i Tyskland och vi måste få ett slut på det.”

Vad kommer att hända? De vanliga ritualerna. En demonstration mot högern. #Celebratediversity är viktigare än ett barns liv. Varför inte en radikal förändring av den europeiska migrationspolitiken i stället? För att verkligheten ser ut så här: Ett samhälle där viljan att skydda sig själv inte blir överordnad även när barn slaktas av migranter är vid vägs ände. Det är bara en naiv ruinhög full av politiskt korrekta idioter som inte längre har någon självbevarelsedrift.

Om vi nöjer oss med att spärra av parker och skolor efter knivdåd, lägga ut nallar och tända ljus och ordna ”mormor mot högern”-picknickar, kommer den mångkulturella ridån alltid att vara för kort. Vilken park, vilket tåg, vilken skola kommer att bli nästa som skapar rubriker i 24 timmar i denna märkliga, historiskt exempellösa nihilism vi lever i?

Publicerades ursprungligen på författarens Substack den 25 januari 2025.