Woke-hysterin har satt allt sunt förnuft ur spel och upplever just nu en backlash som riskerar att ta med sig en del av den grundläggande jämställdhet som kvinnor i västerländska samhällen har uppnått under de senaste hundra åren. Och det är de progressiva kvinnorna själva som har den odelade äran av att ha förstört resten. De har gått i spetsen för en utveckling som är direkt destruktiv för våra samhällen.
I dessa dagar följer vi branden som rasar i Los Angeles. Den kunde ha undvikits, och här är det många element som kommer fram; inte minst «lämplighet». Som författaren och journalisten Michael Shellenberger sa till Fox News igår: Vi ser effekterna av den radikala vänsterns kulturkrig mot civilisationen på marken i Los Angeles.
Det finns förvånansvärt lite sympati för många av de husägare som har förlorat allt i branden. Sociala medier är ganska tysta, och många verkar tycka att de på sätt och vis förtjänade det här. De valde politiskt korrekta politiker och ledare som inte brydde sig om att göra själva jobbet, utan istället prioriterade och fokuserade på mångfald. Så de borde inte vara förvånade över resultatet.
Av de tolv ledarna i LA:s brandkår är tre homosexuella kvinnor. De är mycket stolta över det. Chefen själv, Kristin Crowley, visade vägen i Pride Parade; Power in Pride Parade. Makt i stolthet, alltså. Och det är sant att det har med makt att göra. Vi har passerat jämlikhet, tolerans och acceptans. Nu är det makt vi pratar om. Hennes blick säger allt om viljestyrka och makt. Kom inte hit och kom inte hit, som Øystein Sunde skulle säga.
Men Crowley borde ha ägnat mer tid åt att öka vattenförsörjningen och mindre tid åt självförhärligande parader. Det hjälper föga att vattenreservoarerna är fulla om det inte finns tillräckligt med vattenreservoarer.
Nästa person (det heter nog inte så längre) i ledningen för LA:s brandkår som borde avgå är Kristine Larson, (som tjänar 399 000 dollar per år). Från LA:s brandkårs webbplats citerar vi:
Kris är också mycket engagerad i flickors brandläger upp och ner på västkusten som ger ledarskap, teambuilding och empowerment till unga kvinnor i gymnasiet. De två dagar långa lägren är viktiga sätt att lära unga kvinnor att deras liv är gränslöst, att de kan övervinna sina rädslor och bli vad de vill i livet. Dessa läger inspirerar unga kvinnor och fungerar också som ett sätt för volontärerna att träffa andra kvinnliga brandmän för att utveckla sina egna nätverk som hjälper till med professionell utveckling.
De kan bli vad de vill i livet. Nej, det kan de inte göra. Det kan ingen. Det är inte utan anledning som många av de få kvinnor som finns i brandkårer runt om i världen är lesbiska. De tycks ofta välja mer maskulina arbetsplatser och därmed välja icke-traditionellt, som det heter. De allra flesta kvinnor är varken tillräckligt fysiskt starka eller vill arbeta i ett team med män vars testosteronnivåer ligger långt över genomsnittet. Sedan har vi skiftarbete eller att larmet går när man står i snabbköpskassan eller hämtar barn. Många kvinnor tycker inte heller om tanken på räddningsarbete i samband med bilolyckor. Men det är brandkåren som har skärutrustningen och som måste få ut levande och döda.
Jag har viss kunskap om de problem som uppstår om man sätter en icke-lesbisk, söt, blond ung dam i ett team på en brandstation full av alfahannar. I ett fall förstörde hennes ankomst hela laget inifrån, eftersom de kämpade för hennes tjänst och föll ut i processen. Den kvinnliga brandmannen (brandman låter konstigt i mina öron) blev senare inredningsarkitekt, ett mycket bättre val för alla parter. Släckningsarbetet på stationen tog tid.
Efter 14 år inom brandkåren i Wales skulle jag vilja säga att den enorma satsningen på kvinnor där var ett totalt misslyckande, både ekonomiskt och strategiskt. Vi kunde inte få kvinnor att vilja bli brandmän, och de som anmälde sig klarade sällan av de fysiska kraven. Någon måste ju bära ut folk och få ner folk från fönster med en stege. Stegen är tung, det måste vara minst två personer på den och fönstren på ett hus är inte alltid så bra placerade. När jag slutade hade vi fått en brandchef som hade drivit en brudklänningsbutik. Det hjälpte nog att hon hade haft en relation med den brandchef som gick i pension före henne. Jag stötte på en före detta kollega häromdagen som sa att han hade skämts över att jobba där.
Kristine Larson verkar inte vara någon förebild för brandmän. Och hon bekräftade det i den här videon från tidigare i sin karriär, där hon säger:
”Am I able to carry your husband out of a fire? He got himself in the wrong place”
”Kan jag bära din man ut ur en eldsvåda? Han hamnade på fel plats.”
Så det är ditt eget fel om du inte får hjälp av Kristine Larson, för du borde ha varit någon annanstans. Handikappade och sjuka människor ska till exempel inte vara på platser där de behöver utföras. Hur är det med alla människor som dör i den här branden som rasar just nu? Det kommer att ta lång tid innan man hittar alla offer, och det är tänderna som används för identifiering. Var de på fel plats? Bodde de på fel plats? Eller litade de på fel ledare och politiker? För många har det personliga priset blivit högt, men de flesta kommer nog att skylla på klimatförändringar eller något annat som kan hålla den vakna ideologin intakt. Vänstern verkar aldrig bli klok på skador.
För Kristine är det viktigaste att den som kommer för att hjälpa dig ser ut som du, säger hon. Det är otroligt att höra, men välkänt från polisrekryteringen.
X svämmar över av memes på Kristine och hennes prioriteringar. Folk tycker inte att det är viktigt vem som kommer för att rädda dig från ett brinnande hus. Det som är viktigt är att de kommer och att du blir räddad. Lite kul är det ju:
Här är från, enligt egen utsago, en gammal, fet dam med hjärtproblem som absolut inte vill se någon som hon själv i en nödsituation:
För nästa fråga blev vi lite nyfikna: Hur illa är det när X säger att dess innehåll är känsligt? Dikes är för övrigt en ordlek på dyke (som stavas dyke, men har samma uttal).
”När vi säger att lesbiska (dike) kunde ha förhindrat skogsbränderna i Kalifornien borde vi verkligen ha specificerat det bättre”:
Vi öppnar förväntansfulla:
Diker är känsligt innehåll på X. Hahahaha.
Roligt med artificiell intelligens som döljer bilder av säkerhetsskäl. Elon, du måste vidta åtgärder mot detta!
Vi hoppas att 2025 kommer att korrigera en del av den destruktiva politiken i vårt samhälle.
DEI – Diversity, Equity and Inclusion (mångfald, likhet i utfall och inkludering). Rättvisa är inte detsamma som jämlikhet, det inkluderar justering för obalans.
Den här illustrationen har använts flitigt av vänstern för att argumentera för att justera för ”obalans”. De svagaste ska lyftas fram:
Illustrationen har haft många variationer under de senaste åren.
Från vänstersidan, som inte tycker att den visar ”offren” tillräckligt bra:
Till högersidan, som tycker att alla ska köpa biljetter i stället för att vara gratis åskådare:
Här är ett klipp från 2019 från Joe Rogan, som såg åt vilket håll det bar: