Många saker har prefixet ”total” i regeringens nya handlingsplan för totalförsvaret, som kommer från Totalförsvarsberedelsen. För människor med ett minne har detta obehagliga associationer. Närmare bestämt Joseph Goebbels, som i slutet av kriget frågade en utvald publik: Wollen Sie den totalen Krieg? Vill ni ha totalt krig? När detta ord utlöser kalla kårar beror det på att det antyder att hela samhället kommer att kastas in i kriget. Man spelar med allt.

Om folk förstod vidden av orden skulle de reagera med att säga att ”det här är inte Norge”. Det är inte så här vi är vana att tänka och agera.

Men regeringen gör det. På fredagen presenterade Støre och Mehl planerna för pressen, som mestadels log.

Under lång tid har vi blivit påminda om att förvara vatten, batteridrivna radioapparater, facklor och torrfoder, utan några konkreta detaljer om vad myndigheterna har i åtanke.

Nu talas det konkret om en krigssituation.

Justitieminister Emilie Enger Mehl sade i radion att ”vi har levt i djup fred under lång tid”. Djup fred? Under de senaste tre åren har Norge varit ”djupt” involverat i ett krig som har krävt minst en miljon offer bara i Ukraina. Men myndigheterna vill inte prata om sitt ansvar, de pratar bara om offren i Gaza. Hur kan kriget i Ukraina vara rättvist, medan det krig Israel för ska straffas, till och med som folkmord? Journalisterna vill inte ställa de frågorna. De är helt för kriget i Ukraina och lika mycket – om inte mer – mot Israel än vad regeringen är.

Krig gör något med oss.

Nu vill regeringen förbereda oss för att kriget ska komma hit.

1988 avskaffades skyldigheten att bygga skyddsrum. Nu ska den återinföras i byggreglerna. Beräkningar visar att det kommer att kosta uppskattningsvis 30 000 norska kronor per person, så ett hem för tre kommer att öka kostnaderna med 100 000 norska kronor.

Vem skall betala för det? frågade Bjørn Myklebust i Politisk kvarter. Mehl var inte beredd. Hon försökte växla mellan ”byggherren” och ”marknaden”. Hon var avklädd.

Den nya lagen ger myndigheterna möjlighet att rekvirera norska fartyg. Precis som under andra världskriget.

Men besättningen är mestadels utlänningar. Ska de kunna rekvireras? frågade Myklebust.

– Vi måste ta in norrmän, och de måste utbildas, svarade Mehl, som verkade lika oförberedd på frågan.

Så landkrabbor ska värvas som besättning till sjöss i en krigssituation? Är det någon som har funderat på det här på allvar?

Tvångsarbete

Den nya lagen ger myndigheterna rätt att påtvinga civila tvångsarbete. Vilka ska omfattas av detta?

– Det kan till exempel gälla IT-arbetare, svarar Mehl.

– Kan jag som journalist tvingas utföra propaganda för regeringen? frågade Myklebust.

Mehl kryper ihop. Det var inte den sortens frågor hon hade i åtanke.

Juridikprofessorn Hans Petter Graver kom in som hennes motståndare. Han är oroad över att regeringen återigen vill inskränka civilsamhällets och medborgarnas rättigheter med breda befogenheter. Graver var en av de få som uttalade sig under coronapandemin. Dåvarande justitieminister Monica Mæland ville att regeringen skulle få befogenhet att styra utan parlamentets godkännande. Hon föreslog att detta skulle gälla i sex månader eller ett helt år, men detta skars drastiskt ned av Stortinget när det vaknade.

Samma sak med sekretess för handlingar och ärendehantering. Här ville Erna Solberg ha ett datum då alla beslutsfattare skulle vara döda och inte behöva svara på obekväma frågor.

Det som är slående är hur lätt det är att hantera sådana här frågor: Fullmaktslagar där politiska och medborgerliga rättigheter behandlas styvmoderligt.

Oppositionen är svagare än under kalla kriget, då dessa frågor var ständigt närvarande.

Det är som om vi har glömt allt i den ”djupa freden”.

Vitboken innehåller över hundra åtgärder. Bland dessa kan nämnas:

* Lägga fram en långsiktig strategi.

* Presentera en långsiktig plan för civil krisberedskap, inklusive polisen, och påbörja arbetet 2025.

* Lagstifta om krisberedskapsråd i alla kommuner, regioner och kritiska samhällsområden, där krisberedskapsaktörer, frivilligsektorn och näringslivet ska samverka för att förebygga, öva och hantera kriser.

* Öka antalet värnpliktiga i det norska civilförsvaret från 8.000 till 12.000 under åtta år.

* Be Stortinget upphäva 1998 års beslut om att stoppa byggandet av skyddsrum och införa en skyldighet att bygga skyddsrum i nya byggnader.

* Öka anslagen till frivilliga organisationer inom räddningstjänsten med 100 miljoner norska kronor genom en upptrappningsplan under åtta år. Detta är i tillägg till 6 miljoner norska kronor i årets budget.

* Lagstifta om befogenhet att införa civil arbetsskyldighet vid säkerhetspolitisk kris eller krig.

Att uppnå 50 procents självförsörjningsgrad 2030 och öka beredskapslagringen av matkorn för tre månader 2029.

Starta arbetet med ett nytt cyberberedskapssystem i offentlig-privat samverkan för att hantera allvarliga cyberincidenter.

* Stärka den nationella kontrollen genom ett system med förhandstillstånd för köp av vissa fastigheter som kan vara av särskilt intresse för hotaktörer.

* Stärka kontrollen till sjöss och i den maritima sektorn i samarbete med den norska försvarsmakten (NTB)