De flesta kostråden är felaktiga. År 2016 gavs exempelvis rådet att minska på mättat fett, även om statens egen rapport inte fann att detta hjälper mot hjärtsjukdomar.

I tidigare norska kostråd från Nasjonalt råd for ernæring (Statens kostråd) 2016 står det:

”Välj mat med begränsade mängder mättat fett, socker och salt. [—] Begränsa användningen av mejeriprodukter med mycket mättat fett, som helmjölk, grädde, fet ost och smör. Välj mejeriprodukter med lite fett, salt och lite tillsatt socker.”

Så lite mättat fett som möjligt var budskapet.

Kostråden baserades på deras egen rapport Kostråd for å fremme folkehelsen og forebygge kroniske sykdommer (2011). Här gick man igenom det forskningsunderlag som kostråden vilade på.

Det saknades inte matriser från andra kunskapssammanfattningar i rapporten och inte en enda av dem angav att ökad exponering för mättat fett skulle kunna leda till ökad risk för kranskärlssjukdom.

Det stod visserligen på vissa ställen att risken kunde minskas genom att dra ner på mängden mättat fett, men då kombinerade man ofta mättat fett med transfett. Vilket inte är vettigt, eftersom transfett finns i margarin (maxgränsen är nu 2 procent i Norge), medan mättat fett vanligtvis finns i animaliska livsmedel som smör.

Gammalt missförstånd

President Dwight D. Eisenhower var känd för att röka högst fyra paket cigaretter om dagen och drabbades av sin första hjärtinfarkt den 24 september 1955 när han var på semester i Denver, Colorado.

Det här var en tid då margarin innehöll upp till 50 procent transfett, och folk hade börjat äta mycket socker. Flera personer fick hjärtinfarkt vid denna tidpunkt och händelsen med presidenten gjorde att det omedelbart behövdes en förklaring. Vem var skyldig? Var det den mäktiga tobaksindustrin? Var det den lönsamma margarinindustrin som kunde trolla fram ”smör” med hjälp av billiga fröoljor? Eller var det sockerindustrins fel, som på ett magiskt sätt kunde få oss att bli matberoende, konsumera mer av allt, med ett efterföljande plus på slutresultatet.

Vad sägs om att skylla det på animaliskt fett? Kött och mejeriprodukter var hur som helst dyra att producera och gav liten vinst.

En sak var säker. Någon måste ta smällen, när presidenten själv hade blivit sjuk.

En karismatisk biolog vid namn Ancel Keys startade i slutet av 1950-talet den så kallade Seven Countries Study. Studien visade att färre dog av hjärtsjukdomar i länder där människor åt lite mättat animaliskt fett.

Senare fann man att Keys hade handplockat de sju länder som passade hans hypotes, även om han hade data från långt fler. I Frankrike, till exempel, åt man mycket mättat animaliskt fett, och var friska. När de andra länderna därefter inkluderades fann man inget stöd alls för hypotesen som skulle frikänna socker, margarin och tobak.

Massproducerad forskning

Kolesterol i blodet var en misstänkt indikator på hjärtsjukdom. På den tiden kunde man bara mäta totalkolesterol. Vilket är meningslöst eftersom LDL-kolesterol anses vara dåligt och HDL-kolesterol anses vara bra. Att slå samman en bra och en förmodad dålig indikator är absurt.

Under de senaste åren har massproducerad forskning stött hypotesen om mättat fett genom att luta sig mot den felaktiga totalkolesterolhypotesen (många husläkare hänger fortfarande upp sig på totalkolesterol utan att inse att LDL är helt ofarligt om HDL-värdet är högt). När grunderna var fel blev resten fel.

Nasjonalt råd for ernæring skriver i den tidigare nämnda kunskapsbasen:

I början av 1960-talet ändrade de officiella näringsråden sitt syfte från att skydda mot näringsbrister till att även förebygga kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. År 1963 lade Nicolaysen-kommittén fram en rekommendation som drog slutsatsen att mättat fett var en central orsak till ökningen av dödligheten i hjärtinfarkt. Det rekommenderades att minska fettkonsumtionen från över 40 % till högst 30 % av det totala energiintaget. [—]

Även om näringsämnesbaserade kostråd till stor del har bidragit till att förbättra folkhälsan, har färsk, livsmedelsbaserad näringsforskning inte alltid stött de näringsbaserade kostråden. Det gäller till exempel mejeriprodukter och ägg (se kapitel 19). Dessa produkter innehåller mycket mättat fett respektive kolesterol och förväntas bidra till ökade plasmalipider och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Nyare livsmedelsbaserad näringsforskning ifrågasätter dock om konsumtion av feta mejeriprodukter och ägg leder till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar (se kapitel 19).

År 2011 hade fler och fler forskare äntligen börjat genomskåda det gamla missförståndet om mättat fett.

Vidare skriver de angående en kunskapssammanfattning från WHO från 2009 att det är:

(…) osannolikt att det totala fettintaget påverkar risken för kranskärlssjukdom och dödsfall i kranskärlssjukdom.

Förunderliga råd

Det kan tyckas förvånande att de 2016 gav råd om att minska på mängden mättat fett när deras egen rapport misslyckades med att dra slutsatsen att mättat fett ökar risken för kranskärlssjukdom. För att förstå detta måste man se sanningen i vitögat och helt enkelt erkänna att det vilar ett politiskt inflytande över näringskedjan, och att tro på korruption inte är detsamma som att tro på jultomten.

När man förstår detta är kostråden trots allt inte så överraskande. Om du gräver mer kommer du att upptäcka att de flesta kostråden faktiskt är felaktiga. Till exempel kostråden för diabetiker.

Det är viktigt att förstå grunderna för fett; att fett är hälsosamt om man vill kunna hjälpa sig själv om man har diabetes typ 1 eller typ 2. Typ två är vanligast, och börjar med prediabetes, eller metabolt syndrom. Dessa är bara grader av samma sjukdom. Om man tänker på det metabola syndromet är typ 2-diabetes så vanligt att långt över hälften av amerikanska vuxna har det, och syndromet är grunden för de flesta livsstilssjukdomar.

Du kan ha metabolt syndrom utan att vara överviktig, och du kan vara överviktig utan att ha metabolt syndrom. Mäter man metabolt syndrom får man en mycket mer exakt markör för hälsorisk än om man mäter fetma.

Förut kallade man det sockersjuka. Men även andra kolhydrater omvandlas till socker i kroppen. Om du tuggar länge på en brödskiva kommer du snart att känna att enzymerna i saliven bryter ner stärkelsen till socker, och brödet kommer gradvis att kännas sötare på tungan.

Om du har diabetes och vill minska mängden kolhydrater kommer du inte att känna dig nöjd om du försöker ersätta alla kolhydrater med proteiner. Vi behöver fett för att känna oss mätta och må bra.

Proteiner är till för underhåll och uppbyggnad av muskler, celler och vävnader. För att få energi måste du välja mellan kolhydrater och fett. Det är därför det är så viktigt att förstå att den karismatiske biologen Ancel Keys faktiskt hade fel, och att vi kan äta fett med gott samvete.

Vem påverkar Diabetesförbundet?

När jag besökte Diabetesförbundets monter på Arendalsuka [norska motsvarigheten till Almedalsveckan; reds. anm.] förra året såg jag att de hade en korg med ”ja-mat” för diabetiker utanför tältet. Den bestod av äpplen, apelsiner och bananer. Jag frågade om de visste hur stor andel av energin som var socker i dessa råvaror, och när de tänkte efter så var det cirka 100 procent.

Vem tror du tjänar pengar på att diabetiker blir tillsagda att undvika fett och äta mat där 100 procent av energin är socker?

Varifrån kommer företagsledningens vägledning i Diabetesförbundet? Får de stöd av någon? Vem är lobbyn?

Innan västvärlden blev ännu mer totalitär när det gäller medicinsk rådgivning, eller i allra sista minuten kan man säga, år 2020, gick faktiskt den verkställande direktören för American Diabetes Association (ADA), Tracey Brown, ut och sa att hon hade lyckats sluta med insulin och andra diabetesmediciner med hjälp av en lågkolhydratdiet.

När hon var på språng köpte hon en hamburgare och slängde brödet, sa hon i den här videon.

Idag, bara fyra år senare, skulle den här videon förmodligen censureras av YouTube. Och det sägs att Brown har fått moderera sitt agerande. När allt kommer omkring sätter ADA riktlinjer för hela världen.

Tystad för att hon blev för frisk

I hälsotidningen Helsemagasinet vitenskap og fornuft kunde vi nyligen läsa om en psykologispecialist med doktorsexamen, Eirin Winje (44), med diabetes typ 1 som fått ett nytt liv med lågkolhydrater. Hennes uttalanden och medverkan efterfrågades tidigare inom Diabetesforbundet. Men i februari 2024 fick hon svart på vitt att ”förhållandet” var över från Diabetesforbundet, efter att hon varit medlem där i 20 år.

Vad har hänt sedan 2020?

Varför måste man bli belagd med munkavle om man kan bli frisk på egen hand?

Det som har hänt är något jag fick lära mig om när jag gick på sjuksköterskeskolan som heter empowerment. Det här handlar om individens förmåga och motivation att ta kontroll över sitt eget liv och göra något åt ​​sin egen hälsa och sjukdom. Till exempel att bli frisk (remission) från typ 2-diabetes, vilket nästan bara är praktiskt möjligt med en lågkolhydrat/högfettskost.

Vi såg samhällets desperata motstånd mot empowerment extra tydligt genom coronaberättelsen, när vi på allvar blev ett totalitärt samhälle. Vi hörde inte ett ord om att vi var tvungna att bära mössor och halsdukar, sola eller få i oss D-vitamin på annat sätt, träna, slappna av och se till att vi var starka, så att vi inte hamnade på sjukhus med luftvägsinfektioner .

Det är detta som är empowerment, och det har också en formidabel psykologisk effekt, eftersom man vet att man har makt över sitt eget liv. Men nej, vi borde gömma oss i rädsla och vänta på ett genetiskt experiment som visade sig vara världens mest lönsamma ”medicin”.

De nya värre än de gamla

De nya kostråden som kommit, som är ännu värre än de gamla, måste ses i ljuset av allt detta. Vissa vill att vi ska vara hjälplösa fågelungar som väntar på att staten och deras samverkan med de stora medicinska företagen ska komma till vår räddning. Detta är totalitarism.

Empowerment passar så illa in i totalitarismen att vi nästan kan kalla dem antagonister. Totalitarism handlar om kadaverdisciplin, och du kan inte kontrollera oberoende individer med empowerment.

Världskrig handlar till stor del om kollektivism och totalitarism, där alla marscherar i takt. Motsatsen är individualism och frihet. Det gäller även det tredje världskriget som vi nu står inför. Jag skulle faktiskt gå så långt som att säga att vi måste betrakta kostråden i ljuset av tredje världskriget.

Kom också ihåg att i krig är sanningen det första som försvinner. Kostråden bygger inte på något sökande efter sanningen. Det finns en anledning till att två norska forskare avgick i protest när de tog fram de nya riktlinjerna.

Texten publicerades först på författarens Facebook-sida. Återges med tillstånd.