Avrättningen av Salwan Momika är ett varsel om att Sverige inte längre är en rättsstat i västerländsk mening, det är ett land där rättsväsendet ägnar tid åt att försöka ställa en koranbrännare inför rätta samtidigt som det dagligen sker bombdåd. Svensk polis är maktlös, de ägnar sig åt att släcka bränder. Men det är inte en, det är många pyromaner. Polisen har inte en chans.

I en sådan situation väljer svenska åklagare att ge sig på någon som hånar samma religion som många av mordbrännarna tillhör. De vet att hans liv är i fara. När hans fall kommer upp ger polisen honom inte det skydd han behöver. Mördarna kan bryta sig in i huset där han bor och avrätta honom i direktsändning: Avrättningen sändes i realtid på sociala medier. Det här är en metod som har blivit väldigt populär i Sverige: Avrättningarna är underhållning, men de är också en demonstration av gängens makt och myndigheternas maktlöshet.

Svenska myndigheter lät det hända.

Avrättningen är ett ställningstagande: Det är inte svensk lag, utan Koranens lag, sharia, som gäller i Sverige.

Den danska regeringen har infört koranlagen; i Danmark är respektlöshet mot religiösa böcker en kriminell handling.

I Norge ingår en av de största livsmedelskedjorna, Rema, ett avtal med Islamiska rådet i Norge om shariaslakt av alla kycklingar som passerar genom deras anläggning, Norsk Kylling. Resultatet är detsamma i alla tre länderna – islamisering – det sker bara på lite olika sätt.

Reitan tjänar pengar på det och kan skryta med att det bidrar till integrationen.

Om man tittar tillbaka ser man att Skandinavien har låtit sig islamiseras på drygt trettio år.

Hur kommer de kommande trettio åren att se ut? De som tror att de kan dra täcket över huvudet och hoppas att det går över, eller att saker och ting kommer att vara så länge de är på jorden, tänk om. Det kommer inte att gå över. Det blir värre, dag för dag. Om man tittar på brottsutvecklingen i ett land som Norge så går den i expressfart. Alla de tre nordiska länderna är på samma spår och på väg mot samma mål: anarki och sharialagar. Det ena gör det lättare att införa det andra.

Islamkritiker har behandlats som farliga människor, eftersom deras åsikter kan leda till attacker mot muslimer. Detta har varit en ständig form av exkludering, som i Danmark också har blivit lagstadgad: Det ska inte vara tillåtet att kränka Koranen. Mette Frederiksen, som i en intervju med Jyllands-Posten medgav att det finns en växande grupp i Danmark som inte vill bli danska utan vill sätta sharia över dansk lag, är samma person som införde koranlagen. Hon följde önskemålen från de människor hon fruktar. Ett sådant motsägelsefullt beteende är annars känt som schizofreni.

Danmark har hamnat i en allvarlig tvist med Trump om Grönland. Mette Frederiksen reste under tisdagen runt i Europa  och samlade stöd från Olaf Scholz och Emmanuel Macron. Hon nämnde inte Trumps namn offentligt en enda gång. Han har blivit Voldemort.

Trump har klivit in på danskarnas bakgård med stövlarna på. Odiplomatiskt. Mette Frederiksen är rasande. Men vad hon inte inser är att Trump ser vad som är fel med Västeuropa, det gör inte Mette F: Han känner till Demokraternas mentalitet, som röstar mot lagar som skulle straffa kriminella invandrare. USA har upplevt den europeiska invandringspolitiken i extrem form. Politik handlar om att vilja, och Trump kommer inte att gå med på att USA kapitulerar för karteller och illegala invandrare. Han vill återuppbygga Amerika.

Västeuropa gör tvärtom: De har kapitulerat. De har för länge sedan beslutat att deras samhällen inte är värda att försvara. De kommer aldrig att erkänna det offentligt, men händelserna talar för sig själva. Det gör också reaktionerna, som är obefintliga.

Vi ser samma utveckling i Tyskland, där Olaf Scholz inte vill göra något åt dem som dödar treåringar på en dagisutflykt. När CDU:s ordförande frågar om han tror att föräldrar kommer att finna sig i att deras älskade treåring lämnas på dagis som vanligt, men kommer hem knivhuggen till döds, har han Tysklands förflutna hängande runt halsen: Om han vill göra något med AfD begår han ett oförlåtligt historiskt misstag.

I Storbritannien är det ännu värre. Där mörkade premiärministern trippelmordet på tre barn av en andra generationens rwandisk pojke och hotade Nigel Farage till tystnad. När det gick för långt för några britter grep Starmer dem för både memes och bränder och lovade muslimerna att han skulle skydda dem.

Starmer är, för tillfället, det sista steget i socialdemokratins nedåtgående spiral.

Som alltid handlar det också om pengar.

I Irak erbjöd staden al-Kufa en belöning på två miljoner dollar och en koran gjord av två kilo guld till den som dödade honom. Regeringen i Bagdad begärde honom utlämnad.

Salwan Momika anlände till Sverige våren 2018. Hösten 2023 återkallades hans tillfälliga uppehållstillstånd och han försökte söka asyl i Norge – men var snart tillbaka i Sverige och fick förra året ett ettårigt uppehållstillstånd. Migrationsverket ansåg att han riskerade att utsättas för tortyr om han återvände till sitt hemland Irak.

Igår mördades farbrodern till ”Kurdiska räven” när han befann sig inne på en resebyrå i Husby. Ingen går säker i Sverige, varken koranbrännare eller släktingar till gangsters. Religiös lag och blodshämnd råder.

Samma sak händer i alla de nordiska länderna, som inte har något försvar utan vill kriga med Ryssland.

Domen mot Salwan Momika skulle ha avkunnats i dag kl 11.00. Men den avkunnades av andra: Det var en dödsdom, och den har redan verkställts.

Halshugg Salwan Momika

Låt oss inte glömma den norske tingsrättsdomaren Dagfinn Grønvik, som bidrog till att Salwan Momika skickades tillbaka till Sverige.

Salwan Momika flydde till Norge i hopp om att finna skydd här efter att ha förlorat sitt uppehållstillstånd i Sverige. Men här bedömde PST att han var ett hot mot rikets säkerhet. Islamkritiker betraktas numera som hot mot säkerheten och Momika skulle utvisas.

Behandlingen av Momika är en milstolpe:

Momika verkar vara en tvistefråga mellan de norska och svenska myndigheterna. Ingen av dem vill ta ansvar för en man som offentligt har bränt Koranen. Inställningen tycks vara att han själv har bett om det.

Om något skulle hända Momika skulle det vara första gången myndigheterna offentligt vred sina händer och lämnade en av islamister förföljd man åt sitt eget öde.

Myndigheternas behandling av islamkritiker påminner om den behandling människor som flydde från nazismen fick. De drevs till självmord. Oavsett om det var Kurt Tucholsky i Sverige eller Stefan Zweig i Brasilien eller Benjamin som flydde till Spanien. De nådde en punkt där de inte orkade längre.

Tänk dig en domare som skriver att Momika lider av posttraumatiskt stressyndrom och behöver vara fri, men statens intressen åsidosätter hans liv och hälsa. Han ska spärras in på Trandum tills han kan deporteras.

Vi är tillbaka på 1930-talet.

Salwan Momika befinner sig på asylboendet Trandum, ska utvisas