Ukraina kämpar med en demografisk kris där traditionella lösningar inte längre räcker till.

Kombinationen av låga födelsetal, åratal av emigration och stora förluster i ett treårigt krig med många dödade och skadade i arbetsför ålder samt massutvandring av miljontals människor har minskat befolkningen från 40-50 procent.

Kombinationen av låga födelsetal, åratal av emigration, stora förluster i ett treårigt krig med många dödade och skadade i arbetsför ålder, och massflykt av miljontals människor har minskat befolkningen från 40-50 miljoner till mindre än 30 miljoner, enligt den ungerska tidningen Magyar Nemzet.

En stor del av dem som har flytt kommer sannolikt inte att återvända till Ukraina ens efter krigsslutet. En undersökning här i Norge för två år sedan visade att endast cirka 20-25 procent av flyktingarna hade planer på att återvända hem. [Liknande siffror finns angående ukrainare i Sverige; reds. anm.]

Befolkningen måste ersättas

Allt detta innebär att landet befinner sig i en demografisk kris. Enligt Vasyl Voskobojnik, ordförande i Ukrainian Association of Foreign Employment Agencies, är invandring det enda verktyg som kan stabilisera den ukrainska befolkningen på lång sikt.

Ukrainas krympande befolkning behöver snarast ersättas från tredje världen. För att återuppbygga Ukraina och stabilisera landets ekonomi framöver krävs minst 8,2 miljoner arbetare.

Enligt Voskobojnik kan Ukraina främst attrahera arbetskraft från länder där levnadsstandarden är ännu lägre än i Ukraina. Det innebär att invandrare främst kan komma från Bangladesh, Indien, Nepal samt länder i Nordafrika och Centralasien.

Dessa arbetare behöver bostäder och skolor för eventuella barn. De behöver språkutbildning. De behöver också en attraktiv lön, arbetsmiljö och levnadsstandard.

Det är dock högst osäkert om ett land vars ekonomi och statsförvaltning ligger i ruiner till följd av krig kan hantera massinvandring från tredje världen. Hela Västeuropa har ju misslyckats kapitalt i detta avseende.

Ukraina saknar resurser för att integrera migranter, heter det. Detta skulle faktiskt kunna vara en fördel: Västeuropas generösa stödsystem och totala avsaknad av krav på invandrare har inte fungerat i något land, snarare tvärtom. De som vill klara sig i Ukraina måste arbeta, vilket är den bästa formen av integration.

Men de invandrare som verkligen kan och vill arbeta kommer sannolikt inte att välja Ukraina. Lönenivån är helt enkelt för låg. Låga löner i kombination med avsaknaden av en generös välfärdsstat kommer sannolikt inte att locka många migranter.

Ukraina må närma sig fred, men står inför tuffa år framöver. Speciellt om de försöker lösa sina problem genom massinvandring.

Mångkultur i kombination med grön omställning – har du hört det förut?

Tidigare har länder som förväntas stödja Ukraina efter kriget gett intryck av att vara mest angelägna om att återuppbyggnaden ska representera det ”gröna skiftet”. Zelenskyj lovade bland annat att jordbrukslandet Ukraina skulle bli fossilfritt och investera i förnyelsebar energi.

Sommaren 2023 beräknade Världsbanken att återuppbyggnaden skulle kosta 4.700 miljarder kronor. Dessa kostnader har naturligtvis fortsatt att stiga under de extra 18 månader som kriget pågått.

Oberäkningen förutspådde också att Ukraina skulle vinna kriget. Ukraina förlorade kriget, och nu kan de förlora freden också.

Särskilt om de kopierar Västeuropa och fokuserar på mångkultur, gröna lösningar och så kallad förnybar energi.