Bara tio av de nästan 200 länder som enligt Parisavtalet ska lämna in nya nationella klimatplaner med uppdaterade utsläppsmål till FN:s deadline den 10 februari levererade sina planer i tid.

Av G20-länderna klarade USA, Storbritannien och Brasilien tidsfristen, enligt en AFP-rapport publicerad av France 24.

Andra länder som klarat tidsfristen är Emiraten, Ecuador, Nya Zeeland, Andorra, Schweiz och Uruguay. Kina, Indien och EU-länderna lyser med sin frånvaro.

Det amerikanska löftet är till stor del symboliskt och gjordes innan president Donald Trump beordrade Washington ut ur Parisavtalet.

Donald Trumps upplösning av klimatpolitiken i USA lämnar resten av världen något förvirrad. Andra stora länder är nu ”under press att visa ledarskap”, skriver AFP.

Parisavtalet är ambitiöst i teorin:

Enligt klimatavtalet måste alla länder tillhandahålla en högre total siffra för nedskärningar av växthusgasutsläpp fram till 2035, samt en detaljerad plan för hur detta ska uppnås.

Men sanktionsmedel saknas:

Det finns ingen påföljd för att lämna in mål sent, formellt kallade nationellt bestämda bidrag.

De är inte juridiskt bindande, men fungerar som en ansvarighetsåtgärd för att säkerställa att länder tar klimatförändringar på allvar och gör sin del för att uppfylla Paris-målen.

Politisk klimataktivism är på tillbakagång:

Det långsamma svaret kommer inte att dämpa farhågorna om en eventuell avmattning i klimatarbetet, eftersom ledare jonglerar Trumps återkomst och andra konkurrerande prioriteringar, från budget- och säkerhetskriser till valpress.

Klimataktivister och en stor del av den allmänna opinionen i väst tror att världen befinner sig i en klimatkris, att detta beror på mänskliga utsläpp av CO₂ och andra växthusgaser, och att katastrofal global uppvärmning kan undvikas om mänskliga utsläpp minskas radikalt.