Genom en ”Year of Return”-kampanj 2019 bjöd Ghana in afroamerikaner att flytta ”tillbaka” till sina förfäders land på jakt efter ”rötter, identitet och frånvaron av rasism”.

Kampanjen som markerade 400 år sedan de första afrikanska slavarna anlände till Jamestown, Virginia, lockade tiotusentals att besöka – och tusentals att bosätta sig i – Ghana, en gång ett stort nav i den transatlantiska slavhandeln. Kampanjen tillförde mer än 1,9 miljarder dollar till Ghanas ekonomi.

En djupt personlig resa

”Hemkomsten” symboliseras genom nyuppfunna ritualer som framställs som uråldriga. I ”namngivningsceremonier” får afroamerikaner afrikanska namn – ofta i en by med en slavhistoria – eller vid ett gammalt slavfort.

Det uppskattas att det totala antalet afroamerikaner som nu bor i Ghana är mellan tio och femton tusen. Artisten Stevie Wonder blev ghanansk medborgare på sin 74-årsdag.

För många är flytten en djupt personlig resa, men det visar sig att det finns mycket att brottas med på både ett personligt och, inte minst, ett kulturellt plan – och kanske ligger den rasism som du tror att du flyttar ifrån lika mycket i kulturella skillnader som i hudfärg.

Kungen av Afrika

Neue Zürcher Zeitung berättar historien om Rashad McCrorey, som ville uppfylla sin fars dröm om att återvända till Afrika som ”kung” – han blev turistchef i byn Iture.

McCrorey är författare till boken ”The Ten Commandments for Returnees”, lärdomar från en emigrant till dem som vill emigrera, en samling berättelser om misslyckanden, om amerikaner som trodde att de kunde emigrera med 20.000 dollar i fickan och återvände bankrutta.

– De misslyckas – och ingen pratar om det.

Fri mark

Kommersialiserade hemkomstceremonier kan ge en känsla av tillhörighet, men bidragsprogram för nyanlända skapar inte bara fördelar.

Ghana erbjuder gratis tomter till ”kvalificerade migranter” där de kan bygga (lyx)bostäder och etablera företag. Detta har blivit en källa till lokalt missnöje.

Pan-African Village är ett projekt för att skapa ett ”nytt hem för afroamerikaner på afrikansk mark”. För att bygga projekt som detta har afroamerikaner fått mark som har tagits från lokalbefolkningen. Lokala bönder hävdar att marken tillhör dem.

Lokalt motstånd

Steve Cokely, son till afroamerikanska aktivister i USA och före detta byråkrat i Chicago, etablerade ”Black Think Tank” i ”Year of Returns” delprojekt Pan-African Village. 

Cokely ville skapa ”nya visioner för det svarta folkets framtid”. Han ville förvandla Pan-African Village till en afrikansk stad med den amerikanska civilisationens bekvämligheter. Men även idealistiska visioner som Cokelys möttes av lokalt motstånd.

– Det låter rasistiskt

Jeff Sanders, en pensionerad arbetsterapeut som flyttade för kärleken till en ghanansk kvinna, är förbryllad över sin egen erfarenhet:

– Den genomsnittliga ghananen är mer listig än den genomsnittliga amerikanen. Det låter rasistiskt, men samma hudfärg har inget med tillhörighet att göra. De ser mig som en vit man i en svart kropp.

Klassåterträff i en klass de aldrig gick i

De söker tillhörighet, men möter kulturella barriärer och isolering. McCrorey beskriver hur ”frånvaron av rasism” tvingar honom att konfrontera sin egen identitet, medan Cokely känner att han är på en ”klassåterträff i en klass han aldrig gick i”.

De söker tillhörighet men möter kulturella hinder och isolering.

De betraktas som ”rika amerikaner”, inte afrikaner, vilket skapar avstånd och undergräver känslan av tillhörighet – men för Ghana har Year of Return-kampanjen stärkt landets roll som ett kulturellt nav för den afrikanska diasporan och bidragit till ökad turism och investeringar:

Ghanas turistindustri har blomstrat i flera år.

1,1 miljoner turister besökte Ghana 2023.

Initiativet Year of Return uppmuntrade många afroamerikaner att besöka landet 2019.

Detty December-firandet

Firandet av Detty December lockar också många turister. pic.twitter.com/1lDgjnwL0h

– Africa Facts Zone (@AfricaFactsZone) 12 februari 2025