Arbetsgivare inom bygg- och måleribranschen avslöjar systematisk och ökande spekulation med falska sjukintyg från läkare i utlandet.

• EES-avtalet gör det möjligt för utlänningar att vara ”sjuka” i andra länder, med betalning från norska arbetsgivare och NAV.
• Det har föreslagits att utlänningar köper falska sjukintyg i sina hemländer.
• Pengar strömmar in från Norge, samtidigt som utlänningen kan arbeta i andra länder utan risk.
• Sjukpenning kan erhållas i upp till ett år i taget, efter bara några veckors arbete i Norge.
• Norska företag är rädda för att bestrida anspråken eftersom det är svårt att dokumentera.

Avisen Fremover i Narvik har varit i kontakt med ett stort antal chefer inom bygg- och måleribranschen i sitt täckningsområde.

Alla rapporterar om stora problem med utländska arbetare, men ingen av dem vill framträda i tidningen. Om de gör det riskerar de att inga utlänningar vill arbeta för dem, och det råder stor brist på arbetskraft.

Cheferna beskriver en desperat situation och en växande trend av spekulation i sjukfrånvaro. De menar att ”sjuklönevågen” startade för ett par år sedan. Det har enligt uppgift skett ett generationsskifte som har gjort arbetarna mer cyniska.

Reser hem och ordnar sjukskrivning

”Vi är förtvivlade”, säger en chef på ett medelstort hantverksföretag.

Om migrantarbetarna inte får sjukintyg från norska läkare åker de till sitt hemland. Sådana sjukintyg måste accepteras av NAV så länge de är skrivna av en behörig läkare och innehåller nödvändig information. Men de kan fortfarande vara falska.

En av de chefer som Fremover intervjuat rapporterar sjuklönekostnader på mellan 500.000 och 700.000 i vinter.

Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön under de första 16 dagarna, varefter norska skattebetalare tar över genom NAV (Arbeids- og velferdsetaten).

”Betyder det här att de köper falsk sjukfrånvaro i sitt hemland?” frågar journalisten Roger Danielsen.

– Ja, det är förmodligen vad som händer. Vissa spelar ett cyniskt och kalkylerat spel där man arbetar så mycket som möjligt under högsäsong på sommaren och hösten, vilket lägger grunden för en senare utbetalning av sjukpenning. ”Det är uppenbart att vissa planerar det här. De vill ha så mycket övertid och maximal arbetstid som möjligt. När vintern kommer har de en normalarbetstid på 160 timmar i månaden och det är då sjukanmälningarna kommer.”

Arbetsgivaren antyder att en del av de anställda kan komma att arbeta på andra håll i Europa, medan pengarna från Norge flödar in.

En annan nämner också att migrantarbetare gärna sätter sin skattesats så lågt som möjligt innan de lämnar Norge – till 10 procent. I praktiken kommer de aldrig att behöva betala den återstående skatten.

Vill inte stigmatisera

Ett av EES-länderna är värst, enligt intervjupersonerna. Men journalisten håller sig i skinnet:

– För att undvika att stigmatisera duktiga, lojala och begåvade arbetare väljer Fremover att inte berätta vilka europeiska länder som majoriteten av dem som utnyttjar systemet kommer ifrån.

Specialiserade företag i utlandet hjälper migrantarbetarna med allt pappersarbete och kontrakt med arbetsgivaren och norska myndigheter, inklusive sjukskrivning.

I extrema fall kan en utländsk arbetstagare vara sjukskriven i ett år, förutsatt att de har arbetat i Norge och har tjänat in grundbeloppet i folketrygden, 62 014 NOK. Dessutom måste arbetstagaren ha arbetat i minst fyra veckor innan sjukskrivningen, skriver Fremover.

Efter ett år är det fritt fram för arbetstagaren att återvända till Norge och arbeta i sex månader för att bygga upp nya pensionsrättigheter. Detta ger möjlighet till ny sjukskrivning i upp till ett år. I framtiden kommer även systemet med arbetsavklaringspenning (WAA) att utnyttjas:

Om Nav godkänner det kan personen få AAP utbetald när man bor utomlands. Efter att ha fått AAP kan man bli berättigad till handikappersättning om man fortfarande har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada.

Förlängd julledighet med sjukskrivning

– Nyligen fick vi fem sjukanmälningar på samma dag från fem arbetstagare från samma land. Det är 16 dagars sjuklön som vi var tvungna att betala till var och en av dem, totalt 80 dagar. Det var tufft för oss. Vi hade knappt råd att betala våra egna löner”, säger arbetsgivaren.

En annan arbetsgivare berättar om en anställd som frågade om han fick förlänga sin julledighet, men fick nej. Dagen därpå sjukanmälde han sig. En annan berättar en liknande historia.

”Husläkaren i kommunen här vägrade att sjukskriva en av våra anställda. Tre dagar senare hade han rest till sitt hemland och en sjukskrivning kom därifrån.

Blev tvungen att gå i konkurs

Arbetsgivare säger att de måste vara försiktiga med att bestrida sjukintyg, eftersom det kan leda till problem senare.

En chef säger att han känner till ett stort företag i Troms som inte hade något annat val än att gå i konkurs för att bli av med anställda som utnyttjade systemet.

En maskinentreprenör i Narvik fick hot från anställda när han ville bestrida sjukfrånvaro. De skulle anlita en mördare och döda honom. Polisen fick tillkallas.

Utlänningarna vet att de kan få arbete på dagen hos konkurrenterna i Narvik, så de är inte rädda för uppsägning.