
Storbritannien och Frankrike har gått i bräschen för att erbjuda fredsbevarande styrkor till Ukraina efter att USA:s president Donald Trump inlett samtal för att driva fram ett fredsavtal med Ryssland, skriver Reuters. Nu säger Starmers kontor att 30 länder är villiga att ställa upp.
– Bidragskapaciteten kommer att variera, men detta kommer att vara en betydande styrka, med ett betydande antal länder som bidrar med trupper, säger en talesman för premiärministerns kontor.
Ryssland har upprepade gånger avvisat tanken på att soldater från länder som tillhör militäralliansen Nato ska stationeras i Ukraina, utan att detta verkar påverka den brittiska premiärministern Keir Starmer och Frankrikes president Emmanuel Macron.
På frågan om de fredsbevarande trupperna skulle tillåtas att skjuta tillbaka om de attackerades sa talesmannen att militära planeringsmöten pågick för att gå igenom detaljerna.
Med andra ord: ”Detaljerna” i ett eventuellt krig mellan Natostyrkor och Ryssland kommer att ”diskuteras”. I en sådan diskussion finns det bara två alternativ: Antingen går man till motattack om ryssarna anfaller. Eller så måste man helt enkelt offra de fredsbevarande styrkorna, som Kreml definitivt inte vill ha. Det kommer att bli mycket intressant att se vilka rules of engagement som åläggs eventuella fredsbevarande styrkor.
På lördagen höll Starmer ett digitalt möte om situationen i Ukraina och hävdade att den fredsbevarande planen nu var på väg in i en operativ fas. Man kan undra om Starmer verkligen vet vad en operativ fas innebär? För den oinformerade betyder det faktiskt ”redo för strid”.
På frågan om ryska kommentarer om att Moskva inte skulle acceptera europeiska fredsbevarande styrkor i Ukraina, sade Starmers talesman:
– Det är värt att komma ihåg att Ryssland inte frågade Ukraina när det skickade nordkoreanska trupper till frontlinjen förra året.
Både Storbritannien och Frankrike fortsätter att pressa USA för säkerhetsgarantier för att avskräcka från framtida ryska attacker. Men USA har gjort det högt och tydligt: De kommer inte att sätta boots on the ground i Ukraina. Så en säkerhetsgaranti från USA kan helt enkelt glömmas bort tills ett Nato-land attackeras.
Trump har visserligen hotat med att USA inte är villigt att skydda Natoländer som inte uppfyller kraven i de avtal de själva skrivit under och sedan brutit i många år. De europeiska Nato-länderna kan lätt uppfylla detta krav genom att finansiera sitt eget försvar utan att inkludera stöd till Ukraina i sina försvarsbudgetar.
Men den gamla sloganen ”gör din plikt, kräv din rätt” tycks i det socialistiska Europa ha ersatts av ”kräv allt, strunta i din plikt”. Att USA:s president Donald Trump inte accepterar den nya europeiska modellen är en del av förklaringen till att han är så hatad av europeiska politiker.