Ökande matpriser har lett till en konsumentbojkott av de stora livsmedelskedjorna i Sverige. Branschen själv hävdar att den är maktlös när det gäller att stoppa prisrallyt.

Samnytt skriver att den höga maktkoncentrationen i branschen, med en handfull aktörer som står för nästan all livsmedelsförsäljning i landet, kan vara en av orsakerna till prisuppgången. Men det gröna skiftet kommer också till ett pris.

”Livsmedelspriserna har stigit på grund av ökade kostnader i hela livsmedelskedjan, vilket är en utmaning för både konsumenter och detaljhandel”, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.

En av dem som inte håller med om bojkotten är Jacob Wallenberg, ordförande i Svenskt Näringsliv och i investmentbolaget Investor. Jag förstår att människor tycker att det är dyrt att köpa mat, att människor är pressade. Men det vore klokt om diskussionen handlade om fakta”, säger han till TT.

Enligt Wallenberg är det inte enskilda livsmedelsbutiker som har skapat situationen. Han påpekar att situationen är densamma i hela Europa och hänvisar till EU-statistik som visar att de svenska matpriserna har ökat mindre än EU-genomsnittet de senaste fyra åren.

Christian Jörgensen, doktor i nationalekonomi och forskare vid Agrifood Economics Centre vid Lunds universitet, påpekar att ett fåtal aktörer står för nästan all livsmedelsförsäljning i Sverige. Tillsammans stod de för över 98 procent av livsmedelsförsäljningen år 2023. ”Det är otroligt svårt för mindre aktörer att ta sig in på marknaden. Och ju färre aktörer, desto större är risken för bristande konkurrens, vilket kan leda till högre priser”, säger han.

Enligt Jörgensen beror det bland annat på att Sverige har många glesbygdsområden där större aktörer har lättare att etablera sig. Han tvivlar på att den pågående bojkotten kommer att ha någon effekt på matpriserna, men den kan leda till en debatt om en mer konkurrensutsatt marknad.

En annan prisdrivande faktor är dock det så kallade gröna skiftet och de allt hårdare kraven på jordbruket.

God tillgång till energi till relativt låg kostnad är grunden för ett modernt samhälle. Med det gröna skiftet och minskad användning av fossila bränslen blir energin allt mindre billig och tillgänglig. Detta ger ringar på vattnet i hela samhället och påverkar även priset på många livsmedel.

I en debattartikel från februari 2024 diskuterar småbrukaren och författaren Gunnar Rundgren konsekvenserna av ett antal regler om djurskydd, smittskydd och livsmedelsproduktion.

I Sverige har Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) räknat på vad klimat- och miljöomställningen kommer att kosta jordbruket. De kom fram till ökade kostnader på cirka 20 miljarder kronor per år – en rejäl summa när jordbrukets totala produktionsvärde är cirka 70 miljarder kronor per år.

Eftersom lönsamheten i jordbruket är mycket låg är det enda sättet för bönderna att täcka dessa kostnader att höja priserna. Men det är inte möjligt så länge jordbruket måste konkurrera med produkter från länder som kan producera billigare eftersom de har lägre löner och andra kostnader, bättre villkor eller inte behöver uppfylla lika höga krav – ofta samtidigt.

Liknande målkonflikter finns inom skogsbruket där artskydd, krav på mer naturvård, bevarande av renbete och koldioxidbindning står i stark kontrast till samhällets förväntningar på att virkesproduktionen ska öka med 25 procent.

Detta kommer till ett pris. Att göra dessa industrier mer klimatvänliga innebär ökade kostnader eller minskade intäkter, ofta både och. Någon måste betala för det gröna skiftet, och det är inte billigt.