×

Ur flödet/i korthet

”Mellanöstern-experter” reagerar våldsamt på Israels bombning av Gaza. Hanne Eggen Røislien säger till NRK att ”det internationella samfundet kommer att sätta ner foten”. Vilken fot?

De amerikanska experterna vädjar till samma ”högre auktoritet” som kommer att stoppa Trump. De tror på sin egen auktoritet, men de befinner sig utanför maktens korridorer. Så vad har de att sätta in?

De har haft makten på gatorna, men det är också över, åtminstone i USA. Trump means business.

Det är värre i Västeuropa. På staketet mot Slottsparken i Oslo, mittemot den israeliska ambassaden, har någon satt upp en flera meter lång palestinsk flagga. Två poliser som vaktar ambassaden gör ingenting. Det är en dubbelkommunikation som säger något om var den norska staten står.

Västeuropa förstår varken terrängen eller i vilken riktning man rör sig.

Givarkonferensen för Syrien var en signal. Strax efter att tusentals civila har massakrerats samlar Europa in miljarder till regimen.

NRK talar oupphörligt om Gaza. I måndags fick läkaren från Norwac visa sin dagbok från Gaza i Dagsrevyen. På tisdagen var det bombningarna. NRK suddar ut skillnaden mellan Hamas och civilbefolkningen. Inget annat krig har fått en sådan bevakning och NRK och medierna försöker inte ens dölja sin partiskhet.

De talar om de israeliska bomberna, men inte om sina egna.

En miljon ryska soldater har dödats eller lemlästats, säger de, men vem dödade dem? Siffran är tänkt att visa att ryssarna lider så stora förluster att dödandet bara kan fortsätta, med vapen levererade av väst. Men detta samband – att det är vår dödliga eldkraft – betonas aldrig.

Vi utkämpar det goda, rättvisa kriget.

Det faktum att antalet är många gånger större än i Gaza, där Israel trots allt för krig i ett tätbefolkat område, nämns inte.

Men propagandan börjar bli tunn. Vi lyckas koppla ihop det stora kriget i öst med det lilla i Mellanöstern.

Vad som gör det hela ännu allvarligare är att Nato minus Trump vill ha krig med Ryssland.

Det är därför fredsansträngningar talas ned.

Ett hatiskt, revanschistiskt Europa reser sitt huvud: ett Europa som vi trodde dog i Berlin i april 1945.

Niels Lillelund är en av Danmarks mest begåvade debattörer, senast på Jyllands-Posten. När han kan förmå sig att skriva att USA har tagits över av ett gäng, då har något gått allvarligt fel. Lillelund är inte Frank Rossavik.

Smärtan kommer med insikten att USA just nu håller på att tas över av ett gäng kriminella som är intresserade av att berika sig själva och inte så mycket annat. Det var något arketypiskt med scenen på södra gräsmattan: Medan marknaderna störtdyker, äggpriserna stiger och pensionerna urholkas, håller The Donald ett stort säljmöte för Tesla. Precis där framför Vita huset. Mannen har ingen känsla för anständighet och ingen respekt för sitt eget kontor.

Kommentaren vittnar om vad Olavus Norvegicus kallar förlusten av verklighetsförankring, vilket är ett kännetecken för totalitarism. När en begåvad skribent som Niels Lillelund kan förmå sig att skriva något så osammanhängande, då vet man: det har ingenting med intelligens att göra.

Det har med något annat att göra.

Det har att göra med att norska judar nu fruktar sjukhusvistelse och behandling på norska sjukvårdsinrättningar.

Det är som om det förflutnas mardrömmar upprepar sig.