
Det var under ett EU-arrangemang i Kina nyligen som Toledo uttryckte oro för att Peking vill ha ännu mer kolkraftskapacitet, rapporterar The Guardian.
Ambassadörerna uppmanade Kina att sluta bygga koleldade kraftverk, skriver den engelska tidningen. Men regimen godkände förra året mer än ett nytt kolkraftverk per vecka.
Beijing godkände 66,7 GW ny koleldad kraftkapacitet 2024, mest under årets sista månader. En gigawatt motsvarar ett stort kolkraftverk.
Det fanns också ett starkt momentum i byggandet av ny kolkraft. En rapport som publicerades förra månaden av Global Energy Monitor och Centre for Research on Energy and Clean Air sa att Kina stod för 93% av den globala kolkraftsbyggnationen 2024.
Kol garanteras också en framtida roll i energiförsörjningen eftersom den kinesiska regeringen ingår långsiktiga avtal för framtida inköp av kolkraft.
Toledo verkar förbryllad över att Kina samtidigt utvecklar mycket förnybar energi och uppmanar Peking att följa EU:s exempel:
EU-ambassadören säger att det snabba godkännandet av nya projekt i allt högre grad strider mot landets gröna ambitioner.
I Peking sa Jorge Toledo att kriget i Ukraina hade betonat behovet av energisäkerhet, men att EU hade lyckats navigera i denna fråga utan att tillgripa fossila bränslen.
Kina kan sluta utveckla mer kolkraft och ändå behålla energisäkerheten, anser Toledo.
Beijing har en annan uppfattning och föredrar att inte säga något kritiskt:
Men det finns en växande oro och känslighet för Kinas engagemang för kol, som Peking ser som ett ekonomiskt och energisäkert bålverk. Aktivister säger privat att det är svårt att prata offentligt om att fasa ut kol.
Officiella kinesiska kinesiska dokument visar att Peking inte alls har för avsikt att sluta med kol:
En regeringsrapport som publicerades på onsdagen i samband med den första dagen i Kinas årliga parlamentariska session säger att landet kommer att ”fortsätta att öka kolproduktionen och försörjningskapaciteten och konsolidera kolets grundläggande stödjande roll”.
Koleldade kraftverk är en stor källa till koldioxidutsläpp, som enligt EU:s officiella doktrin är farliga för klimatet och därför bör minskas till nettonollutsläpp vid mitten av århundradet.
Under tiden går utvecklingen i motsatt riktning. De globala CO2-utsläppen för 2024 beräknas till 41,6 miljarder ton, en ökning med cirka 2,5 procent från 40,6 miljarder ton 2023, enligt The Guardian.