EU svarar på Rysslands krav på sanktionslättnader genom att intensifiera arbetet med ett 17:e sanktionspaket. Ryssland är rasande.

– Detta visar att europeiska länder inte vill ha fred, hävdade Vladimir Putins talesman Dmitrij Peskov enligt nyhetsbyrån AFP (NTB-Bibiana Piene).

Avskaffandet av sanktioner är ett av de krav som Putin har ställt för att acceptera en 30-dagars paus i attackerna mot energiinfrastruktur och sjöfart i Svarta havet. Men detta avvisades blankt av EU vid Ukraina-toppmötet i Paris på torsdagen.

Den 24 februari antog EU sitt 16:e sanktionspaket mot Ryssland. Bara en månad senare antog EU sitt 17:e sanktionspaket. Men arbetet är fortfarande i ett tidigt skede, säger EU-diplomater till EU Observer.

Det kommer inte att bli några lättnader i sanktionsregimen, enligt deltagarna vid mötet i Paris.

– Det här är inte rätt tid att lätta på sanktionerna. Ryssland spelar ett spel, konstaterade den brittiske premiärministern Keir Starmer i ett uttalande som stöddes av EU-ledarna Ursula von der Leyen och Antonio Costa samt vår egen statsminister Jonas Gahr Støre.

Smäll i ansiktet på Trump

USA:s Donald Trump har signalerat att han vill ha lättnader i sanktionsregimen för att kunna nå ett avtal om vapenvila med Ryssland.
Därför kan EU:s beslut ses som ett slag i ansiktet på Trump.

EU anser sig ha alla kort på hand i sin sanktionspolitik.

– Trump har uppenbarligen lovat Putin något som han inte kan leverera. Något som bara EU kan leverera, säger Jacob Funk Kierkegaard, seniorforskare vid tankesmedjan Bruegel i Bryssel, till Politiken.

Kierkegaard tror inte att EU kommer att vika sig, även om Trump väljer att höja tullarna.

– Det är helt klart min bedömning att om Trump tvingar EU att välja mellan USA och Ukraina så kommer vi att välja Ukraina, säger han.

EU:s problem är förstås att man saknar militär styrka och utan USA är Europa hjälplöst om man skickar trupper till Ukraina.

Det finns också vissa experter som inte stöder tanken att Putin kommer att attackera Europa om han vinner kriget. Ryssland har trots allt bara ockuperat cirka 20 procent av Ukraina efter mer än tre års krig (eller 11 år om man börjar från 2014).

Starmer: Planeringen för en ”koalition av villiga” i Ukraina går in i en ”operativ fas”

Ungern kan stoppa beslutet

Varken Ungern eller Slovakien deltog i mötet i Paris. Båda dessa länders regeringar ser mycket olika på situationen. De kan förhindra att sanktionspaketet antas, eftersom ett sådant beslut måste vara enhälligt.

Det finns en stor oro för att Viktor Orbán ska förhindra detta beslut, vilket bland annat skulle innebära att de sanktioner som gör det möjligt att frysa ryska pengar i europeiska banker skulle hävas.