Europeiska länder tar initiativ som utmanar USA:s fredssträvanden och som kommer att provocera ryssarna. Frankrike säger att man kommer att dela underrättelser med Ukraina efter att USA dragit tillbaka sitt bidrag. Detta kan i sin tur få konsekvenser för USA:s utbyte med Frankrike om Frankrike uppfattas som en sabotör av Trumps politik.

Frankrike delar militär underrättelse med Ukraina efter att USA slutade dela sin, enligt den franska försvarsministern Sébastien Lecornu.

– Vår underrättelsetjänst är oberoende och har sin egen kapacitet. Vi vidarebefordrar detta till ukrainarna”, sade Lecornu till radiostationen France Inter på torsdagen.

Han tror att det kan vara mer problematiskt för britterna att dela med sig av sina underrättelser eftersom de har ett närmare underrättelsesamarbete med USA.

Sergey Lavrov upprepade på torsdagen att europeiska fredsbevarande styrkor är helt oacceptabla. Han kritiserade Macron för att vilja låta franska kärnvapen skydda hela Europa. Lavrov ser detta som en handling riktad mot dem.

– Vi ser inget utrymme för kompromisser. Den här diskussionen förs med ett uppenbart fientligt mål, sade Lavrov på torsdagen.

Han anklagade också Frankrike för att hota Ryssland med kärnvapen och för att vilja att kriget ska fortsätta.

I ett tal på onsdagskvällen öppnade Macron upp för möjligheten att Frankrikes kärnvapen skulle kunna skydda andra europeiska länder. Uttalandet möttes med stor misstänksamhet i Moskva.

– Självklart är det ett hot mot Ryssland. Om han ser oss som ett hot och säger att det är nödvändigt att använda kärnvapen, förbereder sig för att använda kärnvapen mot Ryssland, då är det naturligtvis ett hot, säger han. (NTB)

Spelen och de nya åtgärderna fortsätter att komma och bidrar till en upptrappning.

Sverige skickar åtta JAS Gripen-plan till Polen för att patrullera luftrummet på uppdrag av Nato. Det är första gången Sverige deltar i flygoperationer utanför Sverige.

Men andra länder vill gå mycket längre.

En europeisk styrka på 120 stridsflygplan skulle kunna skydda himlen över Ukraina, enligt ett förslag som rapporteras i The Guardian.

The Guardian skriver på torsdagen att förslaget har utarbetats av militära experter och att det har fått namnet ”Sky Shields”.

Syftet är att skydda Ukraina från ryska attacker, utan att riskera en upptrappad konflikt med Ryssland.

Tidningen länkar till förslaget, men experterna namnges inte.

Operationen ska ske utanför Nato och flygplanen ska i första hand skydda huvudstaden Kiev, städer som Odesa och Lviv i västra delen av landet samt Ukrainas tre kärnkraftverk – men inte fronten i östra Ukraina.

Flygvapnet kan komma att sättas in i samband med ett snabbt eldupphör i luften och till sjöss, vilket förespråkas av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. (NTB)

Det här är den typ av otydlig styrkeuppbyggnad som kan utlösa ryska motåtgärder. Kiev skulle inte motsätta sig det. Då har Zelenskyj uppnått vad han ville: Att engagera Nato-länderna i en direkt konflikt med Ryssland.

Dessa förslag utmanar USA lika mycket som Ryssland och kan öka avståndet mellan det gamla Europa och Amerika. Trump kan sätta Europa på plats eller dra sig ur helt och hållet. Detta är svårt för USA att göra. Det finns 8.000 specialstyrkor i Polen och 101. Luftburna är i Rumänien och 35 000 är i Tyskland. Antingen bestämmer sig USA eller så blir det en allvarlig konflikt mellan EU och USA.

Vid toppmötet på torsdag vill en del att Europa tar över ledarrollen, de ser det som en möjlighet att bryta sig loss från USA. Naturligtvis vill Frankrike visa vägen.

EU-toppmötet på torsdag kommer att öppna ett helt nytt kapitel i försvaret av Europa och Ukraina, säger en högt uppsatt EU-diplomat. Men Ungern och Slovakien hotar med att lägga in sitt veto.

Tyngden i det extraordinära toppmötet är påtaglig.

EU är van vid kriser. Men den här kan vara den som toppar dem alla, skriver webbsajten Politico.

Om toppmötet misslyckas med att enas om en gemensam och kraftfull slutdeklaration blir det ett ”misslyckande av historiska proportioner”, säger en försvarsanalytiker till den danska tidningen Politiken.

Diplomaterna hoppas dock att EU-länderna ska gå långt både när det gäller det egna försvaret och stödet till Ukraina.

– Vi vill öppna ett nytt kapitel. Vi måste bli mer självständiga. Mer oberoende, säger den högt uppsatte EU-diplomaten, som är nära involverad i förberedelserna inför toppmötet. (NTB)

De mest EU-entusiastiska verkar ha lagt ribban för högt. Det kan sluta med en krasch och brännskador.

När det kommer till kritan har Europa inte förmågan att sätta kraft bakom orden. Det vet USA och det vet Moskva. Men kanske inte Ukraina.