USA:s utrikesminister Marco Rubio har infört sanktioner mot Argentinas tidigare president Cristina Fernández de Kirchner.

Sanktionerna innebär att hon och hennes familjemedlemmar kommer att nekas inresa till USA.

Den tidigare ministern för federal planering i Argentina, Julio de Vido, har också fått en liknande hälsning från Trumpadministrationen.

– Fernández och de Vido missbrukade sina positioner för att organisera och dra ekonomisk nytta av korruptionssystem i offentliga byggkontrakt, vilket resulterade i att miljontals dollar stals från den argentinska regeringen, säger Rubio i ett uttalande från Vita huset.

Skandalen rullas upp

Rubio kunde ha tagit hårdare i. Det fall han hänvisar till handlar inte bara om miljoner dollar, utan om en miljard.

Tillsammans med sin avlidne make Néstor Kirchner styrde Fernández Argentina oavbrutet i 12 år. Först valdes Néstor Kirchner från 2003 till 2007, innan hans fru tog över fram till 2015. Från 2019 till 2023 var hon vicepresident.

Medan det mesta gick fel för Argentina under de två radikaliserade peronisternas styre, såg de själva till att skumma grädden. Det har varit en lång rad korruptionsskandaler, kopplingar till drogkarteller, maffian och iranska terrorister, dom sistnämnde inblandade i sprängningen av det judiska centret i Buenos Aires i 1994.

I december 2022 dömdes Fernández till sex års fängelse och ett livslångt förbud mot att kandidera för att ha förskingrat cirka en miljard dollar under sin presidentperiod. Det är 10,5 miljarder dollar enligt dagens växelkurs.

Fallet hade stor politisk betydelse och var sannolikt en viktig faktor i valet av Javier Milei.

Fernández förlorade nyligen sin överklagan, men är än så länge på fri fot eftersom hon har överklagat igen, till Högsta domstolen. Även riksåklagaren har överklagat till högsta instans och begärt att straffet ska skärpas till 12 års fängelse.

Väskor fulla med sedlar

Åtalet gäller kontrakt för 51 stora offentliga byggprojekt under perioden 2005-2015. Kontrakten tilldelades ett bolag som tillhörde entreprenören Lázaro Báez, en av Kirchners tidiga anhängare. Åklagarsidan anser att bolaget bildades enbart i syfte att begå korruption. Så snart Fernández flyttade ut från presidentämbetet stängdes det ned.

Fallet hamnade i domstol efter att tidningen La Nación gjort en egen undersökning och kommit över en privatchaufför som förde en detaljerad logg över de väskor med kontanter han kört runt till tidigare regeringsanställda. Pengarna gavs i utbyte mot att kunden fick offentliga byggkontrakt.

Fernández har förnekat allt. Men det finns flera andra fall mot henne som väntar i domstolarna, inklusive ett penningtvättsfall som involverar hennes barn.

– USA kommer att fortsätta att verka för att de som missbrukar offentlig makt för personlig vinning ställs till svars. Sanktionerna bekräftar vårt åtagande att bekämpa global korruption, sagde Rubio i tillkännagivandet.

Fallout och investerarflykt

Samtidigt som familjen Kirchner åt sig mätta, körde de Argentinas ekonomi i toaletten och nationaliserade ett antal stora företag och privata pensionsfonder.

Pensionsfonder värda mer än 30 miljarder dollar blev plötsligt en del av staten. Det stora energibolaget YPF exproprierades i 2012, sannolikt starkt inspirerat av Hugo Chavez privatiseringsräder mot utländska bolag i Venezuela mellan 2006 och 2010.

Inflationen låg på nästan 40 procent per år under det sista året av Fernández mandatperiod. Landet hade allvarliga skuldproblem, investerare flydde och svartabörshandeln med ”blå dollar” blomstrade.

Den 30 juli 2014 ställde den argentinska staten, representerad av Cristina Fernández, in betalningarna för sina finansiella åtaganden för åttonde gången i historien.