Forskare har startat de första norska fältförsöken för att testa effekten av metanhämmare på am- och dikor.

Projektet, som involverar Animalia och är en del av forskningsinitiativet Metanhub, syftar till att dokumentera en minskning av metanutsläpp från norska idisslare, skriver Nationen.

Metan är en potent växthusgas och jordbruket står för en betydande del av de norska metanutsläppen.

Enligt Animalia är användningen av metanhämmare, tillsammans med förbättrad foderkvalitet, en viktig åtgärd för att uppnå klimatmålen.

Kim Viggo Weiby från Animalia säger att man i försöket testar en nitratbaserad metaninhibitor som förväntas minska metanutsläppen med cirka 10 procent.

Målet är att alla idisslare i Norge ska få metanhämmare i sitt foder senast 2027.

Men denna åtgärd har kritiserats.

Här i Document har vi tidigare påpekat att fokuseringen på metanutsläpp från idisslare kan vara överdriven. Vi har också ifrågasatt de eventuella långsiktiga effekterna på djurhälsan och kvaliteten på kött och mjölk.

Från vår synpunkt är det viktigt att överväga om sådana åtgärder är nödvändiga och kostnadseffektiva, och om de inte drivs av överdrivna klimaträdslor.

Vi har också hävdat att naturliga klimatfluktuationer och andra faktorer som påverkar metannivåerna ofta är underkommunicerade i den offentliga debatten.

Weiby betonar dock att metaninhibitorer är grundligt undersökta och säkra.

Försöken kommer nu att visa hur detta fungerar i praktiken på en gård.

Debatten om metaninhibitorer i jordbruket förväntas fortsätta parallellt med forskningen.