Tyska politiker i förbundsdagen och på delstatsnivå lanserar idén om att återuppliva Nord Stream 2 när kriget i Ukraina är över och sanktionerna kan hävas. Den danska energimyndigheten har gett tillstånd till att ledningen ”korkas igen” så att ingen mer gas läcker ut.

För vissa är Nord Stream en symbol för ryskt inflytande i Europa; för andra är det ett bevis på fördelarna med att handla med en stor granne i öster som har resurser som Europa inte kan klara sig utan.

Berlingske ger en översikt som visar att idén om Nord Stream 2 inte är död. Rörledningen kostade 80 miljarder kronor att bygga, men lyckades aldrig öppnas. Trump införde ett embargo mot färdigställandet, ett beslut som Biden hävde så snart han tillträtt.

Men något förändrades i Washingtons attityd i takt med upptrappningen i Ukraina. I februari 2022 hotade Biden med att sätta stopp för Nord Stream om Putin invaderade. Olaf Scholz stod vid hans sida när han sa det. Journalisten Andrea från Reuters frågade förvånat: ”Men hur ska ni göra det, ledningen är ju tysk?”

”Tro mig, vi kan göra det”, svarade Biden med ett leende.

Den 26 september samma år sprängdes ledningarna. Därmed försvann en viktig energiförsörjning till Europa. Norsk gas ersatte rysk gas och den norska staten tjänade tusentals miljarder.

Nu talar tyska politiker om att återuppliva Nord Stream.

I januari framkom det att Nord Stream 2, som är Schweizbaserat, har fått möjlighet att avvärja en eventuell konkurs.

Och så sent som i januari fick Nord Stream tillstånd av den danska Energistyrelsen att – grovt sett – sätta en slags plugg i rörledningen. Detta för att säkerställa att ingen mer gas läcker ut från rören.

Många namn diskuteras, bland andra affärsmannen Stephen Lynch och den tidigare tyske ambassadören Richard Grenell. Trumps intresse av att återställa relationerna mellan Tyskland och Ryssland skulle vara fredsbyggande efter ett uppslitande krig. Ursprungligen var det Trump som varnade Tyskland för det ryska energiberoendet. Tyskarna skrattade åt honom.

I slutet av förra veckan gav sig en av CDU:s tungviktare, Michael Kretschmer, ministerpresident i delstaten Sachsen, in i striden. Han har tidigare uttalat sig för ett återöppnande av Nord Stream 2, men den här gången handlade det om sanktionerna.

”Under tiden gör vi oss själva mer skada än nytta i det här landet [Ryssland]”, sade han till NTV TV.

Ett av de stora namnen här är Manuela Schwesig, ministerpresident i delstaten Mecklenburg-Vorpommern.

Med pengar från Nord Stream 2 har hon helt enkelt startat en intresseorganisation för att hjälpa Moskva att undvika sanktionerna. Hon har dock inte varit involverad i den senaste kampanjen.

Å andra sidan har hennes partikollega Dietmar Woidke, ministerpresident i Brandenburg, nyligen sagt att han hoppas att rysk olja återigen kan köpas när freden återställts i Ukraina.

Stödet för kriget i Ukraina minskar bland tyskarna. Både Die Linke och AfD motsätter sig fortsatt stöd till Kiev och står för 30 procent av delegaterna i förbundsdagen. CDU/SPD kan inte göra exakt som de vill.

De mest stridslystna är De Gröna, men de är på väg ut. Men inte förrän de har fått majoritet för att ta ett gigantiskt lån för upprustning, vilket krävde en grundlagsändring.

Nord Stream är politiskt känsligt. Sabotaget är inte uppklarat, men en ny bok av Alf R. Jacobsen gör det sannolikt att USA låg bakom med norsk hjälp. Även de tyska, danska och svenska regeringarna var inblandade. Fallet har varit helt mörklagt.

https://www.berlingske.dk/internationalt/alle-troede-putins-fangarme-ind-i-tysk-politik-var-kappet-for