Ökande elpriser, tillsammans med elmonopolets så kallade elöverföringsavgift, drabbar svensk industri.

Detta har fått allvarliga konsekvenser för pappersbruken i södra Sverige.

Flera pappersbruk har tvingats stoppa produktionen, göra omfattande neddragningar och säga upp anställda, enligt tidningen Näringslivet.

Lessebo Paper stoppar tillfälligt pappersproduktionen på grund av skenande elpriser. Detsamma gäller Klippans pappersbruk i Skåne.

– Det här är mycket starka varningssignaler, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna.

Han varnar för uppsägningar och omlokaliseringar inom industrin. Det innebär att produktionen antingen flyttas till en annan ort i Sverige eller lämnar landet.

Men Lessebo Paper är kanske inte helt oskyldiga i utvecklingen, eftersom man på deras hemsida möts av följande:

”Vi har tillverkat papper i mer än 300 år, en tradition som präglas av vår natur. Vårt klimatvänliga papper produceras med ansvar för miljön och kommande generationer.

Lessebo Paper strävar efter att begränsa sin klimatpåverkan och bedriva all sin affärsverksamhet på ett hållbart sätt.”

Södra Sverige har det kämpigt på grund av stängningen av flera kärnkraftverk. Precis som i övriga Europa har det ”gröna skiftet” slagit hårt mot industrin. Samtidigt har det oljeeldade kraftverket i Karlshamn under flera perioder gått för fullt.

Lars Turunen, ordförande för Paperworkers Local 94, säger att brukets elkostnader har ökat från 3 miljoner euro till 19 miljoner euro per år, skriver Fria Tider.

– Det är nästan som att nypa sig i armen”, säger han i en intervju med Arbetet.

Turunen är djupt oroad över vintern, inte bara för branschen utan för samhället som helhet.

– Ensamstående och låginkomsttagare, hur ska de klara sig?

Möjligen hamnar de i kö i långt över ett år, som norska arbetare som förlorar sina jobb i den konkursvåg som våra politiker själva orsakat.

Klippans Bruk i Skåne har också drabbats hårt. En av företagets pappersmaskiner läggs ned och cirka en tredjedel av de anställda har sagts upp.

– Efter pandemin kom det här eländet, säger vd Olle Grundberg till SVT Nyheter.

Fabriken producerar nu på ungefär halv kapacitet. Förutom de höga elpriserna pekar han på naturgasen som en annan tung kostnadsbörda. Trots god efterfrågan på bolagets produkter är lönsamheten hotad.

I Hyltebruk har Hylte Paper sagt upp 60 av sina 270 anställda. Även här anges elpriserna som den främsta orsaken till uppsägningarna.

– Om bruket hade legat norr om Gävle hade våra elkostnader varit 200 miljoner kronor lägre per år, säger vd Roger Bergström.

Elområdessystemet i Sverige skapar stora prisskillnader mellan landets regioner. I februari var genomsnittspriset i elområde 1 (norra Sverige) 12 öre per kilowattimme medan genomsnittspriset i elområde 4 (södra Sverige) var hela 103,9 öre.

Söder om Gävle är det rent av olönsamt att driva vissa typer av industrier. Många företag funderar nu på om det överhuvudtaget är hållbart att fortsätta bedriva verksamhet i Sverige. Mitt hemfylke Rogaland upplever samma sak, skyhöga elpriser jämfört med andra områden i Norge.

Anledningen är inte brist på energi, eftersom Rogaland och området ner till Kristiansand är den överlägset största energileverantören i Norge. Men de avskydda kablarna till Tyskland och England ligger här av just det skälet.

Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, menar att situationen är akut. Hela industrigrupper riskerar att läggas ned.

– Företagen beskriver att de måste överväga att lägga ner produktionen för att det är billigare än att fortsätta, säger han. Det gäller skogsindustrin, stålindustrin, byggmaterialsektorn och verkstadsindustrin.

Industrin efterlyser nu tydliga och snabba politiska beslut.

– Vi har haft många politiker på besök, men vi vill ha klarhet om framtiden, säger Göran Fransson, vd för Klippans Bruk.

Lars Turunen säger samma sak: Branschen har inte råd att vänta längre.

Om inte något händer snart riskerar pappersindustrin i södra Sverige en långsiktig strukturkris. I värsta fall flyttas produktionen utomlands – med förlorade arbetstillfällen och uteblivna exportintäkter som följd.