×

Nyheter

Den demografiska utvecklingen i Sverige, med låga födelsetal, en åldrande befolkning och många invandrare utanför arbetsmarknaden, hotar den svenska ekonomin och skapar en tung försörjningsbörda, säger den framstående svenska samhällsekonomen Andreas Bergh till Tidningen Näringslivet (TN).

Det blir allt färre människor som ska försörja allt fler och det går inte, menar Bergh, som är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (INF) och docent vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, där han forskar om välfärdsstatens ekonomi. Det finns ingen riktig lösning, men en konsekvens kommer att bli nedskärningar i pensionerna, varnar han.

Sveriges demografi gör att vi står inför en social kris. Samhällsekonomen Andreas Bergh tror att människor kan behöva arbeta till 75 års ålder samtidigt som pensionerna riskerar att sänkas. ”Om det ser tufft ut i dag så är det ingenting mot hur det kommer att bli”, säger han till TN.

Det finns ett ökande antal människor som permanent står långt utanför arbetsmarknaden:

Redan idag brottas Sverige med det faktum att människor står utanför arbetsmarknaden och måste försörjas av andra på ett eller annat sätt. Arbetslösheten är rekordhög och gruppen som står långt från arbetsmarknaden växer och utgör nu 70 procent av de arbetssökande. Denna utveckling syns i alla grupper: inrikes och utrikes födda, kvinnor och män, unga och gamla, låg- och högutbildade.

Det skapar en ständigt ökande börda för dem som faktiskt arbetar:

Samtidigt varnas det för köer inom vården, arbetskraftsbrist och att vi kan behöva arbeta längre upp i åldrarna för att få ekonomin att gå ihop. Dessutom visar siffror att problemet förvärras av att många som lämnar skolan i nionde klass gör det utan behörighet till gymnasiet, vilket gör det svårare att få jobb.

Problemet är tvåfaldigt: Sjunkande födelsetal leder till en åldrande befolkning där fler står utanför arbetskraften och många i normal arbetsför ålder är inte kvalificerade för arbetsmarknaden.

Det finns inte mycket man kan göra åt detta annat än att anpassa sig till situationen, säger Bergh, som menar att problemet inte har någon lösning.

– Så vi kan egentligen bara förvänta oss en ganska hög arbetslöshet bland grupper med lägre utbildning, varav många är utlandsfödda, i försörjningskvoten framöver, säger han.

För att balansera de offentliga budgetarna måste nedskärningar göras i pensionerna:

– Det finns många saker som kan göra att vi får det kämpigt på ett eller annat sätt. En är att pensionssystemet automatiskt anpassar sig, det vill säga om vi har en sämre inkomstutveckling så blir pensionerna något lägre. Jag hoppas att politikerna låter det ske, för det innebär också att det finns ett ganska starkt incitament att arbeta längre och skjuta upp pensioneringen”, säger Andreas Bergh.

Det är inte orimligt att man måste arbeta tills man är 75 år, kommenterar Andreas Bergh.

Man måste spara pengar själv och förlita sig på sin familj, rekommenderar samhällsekonomen:

Ett annat alternativ som säkert kommer att förverkligas i framtiden är att människor får spara själva i viss utsträckning. Man kan lägga undan för ålderdomen och komplettera med privata försäkringar och förlita sig på sina barn, säger han.

– För den arbetande generationen blir det svårt både som skattebetalare och som anhöriga till äldre och personer över 50 år, säger han.

Det blir ingen kollaps, det blir bara allmänt tuffare tider, sammanfattar Bergh.

Norge befinner sig i en liknande situation som Sverige, även om Norge har haft en något lägre invandring och i övrigt har pensionsfonden som reserv.

Norska NHO varnade redan 2006 för att hela den norska oljeförmögenheten kunde gå förlorad till följd av lågt arbetskraftsdeltagande bland invandrare.