Klimatkrisen hotar Natos försvar, och Sverige kommer att påverkas. Detta rapporterar SVT.

Klimatförändringarna påverkar redan samhället och kommer att få ännu större konsekvenser i framtiden, hävdar SVT. När det gäller militära operationer kan det innebära att förmågan att strida försvagas avsevärt. Nato vill nu att medlemsländerna ska anpassa sig.

Många av Europas militära styrkor är anpassade till ett klimat som vi inte längre har. Redan nu är delar av den militära kapaciteten utsatt för problem. Det framgår av en rapport från Nato som innehåller flera exempel. Kraftigt regn gör det svårare att använda radarsystem, varmare luft gör det svårare för flygplan att flyga och högre vattentemperaturer gör det svårare att spåra fiendens ubåtar.

Enligt James Appathurai, biträdande generalsekreterare för Nato, är det bråttom för Natos allierade att anpassa sig. ”Vi måste titta på klimatets inverkan på den militära effektiviteten”, säger han till SVT.

Den amerikanska armén har arbetat med klimatanpassning i flera år. Redan 2022 satte man upp ett mål om att elektrifiera alla militära fordon som inte används i strid och minska beroendet av fossila bränslen genom att bygga lokala elnät, i många fall med förnybar energi som sol och vind.

Det innebär ofta minskad klimatpåverkan, men det är den militära effektiviteten som är målet, inte miljöhänsyn.

Enligt Appathurai är det bråttom för Natos medlemsländer att anpassa sig. Han hoppas att länderna kan ta tillfället i akt att arbeta tillsammans.

– Om ett land får tillgång till innovativt material kan det sprida sig till hela alliansen, säger han.

– Så det finns många fördelar med att vara med i Nato, även på det här området står ingen nation ensam.

År 2024 beslutade den svenska försvarsmakten att inleda en studie om hur framtidens väder kommer att påverka olika militära operationer.

Norges utrikesminister Espen Barth Eide (Ap) anser att även Nato måste satsa mer på klimatåtgärder. På lång sikt kan klimathotet bli det största hotet mot den globala säkerheten, hävdar han.

– Om vi inte lyckas med våra globala ambitioner att minska utsläppen kommer klimatförändringarna att utvecklas till vårt största säkerhetsproblem, sa Eide 2024.

Samtidigt har Nato tagit tillvara på de möjligheter som ny klimatteknik erbjuder, sade han.

Till exempel att ersätta diesel i militära fordon med vätgas som produceras av vindkraft i fält. NATO har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser från sin egen verksamhet med 45 procent till 2030 och att inte ha några nettoutsläpp till 2050.

– Men man måste ha en strategi för hur man ska använda tekniken. Det norska försvaret har redan projekt om hur man ska tänka kring framtida energianvändning, säger Espen Barth Eide.