Det är inte bara offentliga dataprojekt i Norden som spräcker budgeten. I USA arbetar nu unga datatalanger med att få den federala skattemyndighetens ”nya” datasystem på rätt spår igen efter 30 års förseningar.

Moderniseringsprojektet för Internal Revenue Service (IRS) inleddes 1990.

– Det är ett enormt projekt som är 30 år försenat och som redan har överskridit sin budget med 15 miljarder dollar.

Det säger programvaruutvecklaren och entreprenören Sam Corcos, en av de talanger som Elon Musk har tagit in för att effektivisera myndigheten och banta dess drifts- och underhållsbudget.

I det civila livet är Corcos grundare och vd för Levels, en KI-driven hälsoapp för mobiltelefoner. Nu har han tagit ett uppdrag för Musk i Washington D.C. under sex månader för att få IRS:s datorsystem på rätt spår igen.

Enligt Corcos intervju med Laura Ingraham på Fox television kör IRS fortfarande föråldrade datorsystem skrivna i programmeringsspråken COBOL (Common Business-Oriented Language) och Assembly. Detta är inte helt olikt vad till exempel banker, flygbolag och kreditkortsföretag har använt fram till nyligen, och IRS behandlar datavolymer ungefär i linje med en medelstor amerikansk bank, enligt Corcos.

Den gamla programvaran körs på datorer med gammaldags arkitektur, vanligtvis från IBM, som inte kan skalas brett, till skillnad från hur nyare datainfrastruktur byggs.

Alltid ”fem år kvar”

Arbetet med att modernisera IRS-systemet skulle enligt planerna vara klart 1996.

– De flesta banker har redan lyckats migrera dessa stordatorsystem, operationer som vanligtvis kan ta ett par år och kosta några hundra miljoner dollar. Efter 35 år är skattemyndigheten fortfarande ”fem år ifrån” att nå sitt mål. Det har gått fem år sedan 1990, har Corcos insett efter att ha talat med programmerare på golvet.

Skatteminister Scott Bessent är också med i studion och säger att huvudproblemet inte är de anställda, utan de entreprenadföretag som har sugrör in i staten genom IRS och som har ”slingrat sig runt vår regering som en strypslang, en pyton”.

– En typisk medelstor bank kan ha 100-200 IT-anställda, med en drifts- och underhållsbudget på cirka 20 miljoner dollar. Skatteverket har 8 000 IT-anställda och en årlig budget på 3,5 miljarder dollar bara för drift och underhåll. Jag vet inte varför än, men 80 procent av budgeten går till underleverantörer och licenskostnader, säger Corcos.

Han har sett konsultkontrakter på 10-50 miljoner dollar och när han frågar vad poängen är blir svaret oftast ”jag vet inte”.

– Det här är inte svårt att göra, men det kräver ledare som bryr sig.

Ny version av Altinn

I Norge har Skatteetaten tilldelats drygt 9 miljarder norska kronor för drift, underhåll och IT-projekt för 2025, varav 357 miljoner norska kronor går till den offentliga dataportalen Altinn III, som ska ersätta den gamla versionen av Altinn från och med nästa år.

Totalt kommer etaten att spendera 557 miljoner norska kronor på stora IT-projekt i år, före budgetöverskridanden. Storleken på driftskostnaderna på IT-sidan är osäker.

Fördelat per invånare och omräknat till norska kronor lägger IRS 108 norska kronor per amerikan på drift och utveckling av sina IT-system per år, medan Skatteetaten lägger 101 norska kronor per invånare enbart på nyutveckling.

Dessutom tillkommer bidrag från de övriga organisationer som är involverade i utvecklingen av Altinn III. Den norska digitaliseringsmyndigheten har till exempel tilldelats 125 miljoner norska kronor som är öronmärkta för detta ändamål. Den nationella registertjänsten i Brønnøysund och Statistisk sentralbyrå är också involverade.

Se intervjun med Sam Corcos och Scott Bessent här: