Arfan Bhatti står inför en ny rättegång, åtalad för delaktighet i terrorattacken i Oslo den 25 juni 2022, då två personer dödades och flera skadades.

Fallet väcker frågor om huruvida åklagarens bevis kommer att leda till en fällande dom den här gången, med tanke på att Bhatti tidigare friats för terroristplanering i ett annat mål.

Efter nästan tre års utredning länkar åtalet mot Bhatti honom till gärningsmannen Zaniar Matapour, som redan har dömts för attacken. Enligt Kristine Meek, författare till en bok om attentatet, fanns det en tydlig återföreningsglädje mellan Bhatti och Matapour under Matapours rättegång.

Arfan Bhatti har en lång historia av kriminalitet och radikalisering. Han gick från att vara en våldsam ungdomsbrottsling till att bli en känd extrem islamist. Han har tidigare anklagats för en terroristattack mot en synagoga i Oslo 2006 och för att ha planerat attacker mot USA:s och Israels ambassader.

2008 dömdes han för konspiration för att orsaka skada på synagogan, men frikändes från det faktiska terroriståtalet. Han frikändes också för mordförsök i ett separat fall.

Åklagarsidan anser att attacken 2022 ägde rum efter gemensam planering och assistans från Bhatti. Bevis som kopplar Bhatti till attacken och Matapour inkluderar Bhattis aktivitet på sociala medier före attacken, där han uttryckte hatiska attityder mot homosexuella.

Det förekom också nära kontakt och diskussioner mellan Bhatti och Matapour, liksom delning av våldsamma videor i en chattgrupp. Bhatti ska ha delat en detaljerad guide till Oslo Pride strax före attacken och Matapour hade Bhattis kontaktinformation.

Polisen anser att det är troligt att Bhatti var användaren ”Shaheen47”, som ska ha skickat Matapours trohetsed efter attacken till vad som visade sig vara en underrättelseofficer.

Bhatti har varit i PST:s strålkastarljus i flera år på grund av sina handlingar, extrema åsikter och förmåga att påverka andra. Han har bland annat förespråkat införandet av sharialagar i Norge.

PST:s nationella hotbildsbedömning för 2025 identifierar terrorhotet från extrema islamister som det allvarligaste och betonar risken för att erfarna extremister påverkar utsatta unga människor.

Efter attacken 2022 stannade Bhatti i Pakistan. Norge lämnade in en formell utlämningsbegäran i september 2022. Trots att Norge och Pakistan inte har något utlämningsavtal utlämnades Bhatti till Norge i april 2024 och har suttit häktad sedan dess.

Rättegången mot Arfan Bhatti för delaktighet i terrorattackerna i Oslo kommer nu att avgöra om åklagarens bevis är tillräckliga för att bevisa hans inblandning i planeringen av attacken.