Det moderna kriget förs utan vapen. Istället för att döda, är målet att splittra, destabilisera och bryta ner en motståndare genom att manipulera den psykiskt. Att döma av den senaste veckans nyhetsrapportering befinner vi oss mitt i det kriget.

”Femte generationens krigföring är ett informations- och uppfattningskrig. Ett märkligt spel. Det enda vinnande draget är att inte spela. Grundtanken är att i modern tid utkämpas krig inte av arméer eller gerillasoldater, utan i vanliga medborgares sinnen. Ditt sinne är det nya slagfältet. Detta är inte överdrift. Detta är standard militär strategi.”

Ovanstående sades av den amerikanske läkaren och biokemisten Robert W. Malone, när han den 21 januari 2023 föreläste om det som kallas den femte generationens krigföring (5th Generation Warfare, 5GW) under konferensen Pandemic Strategies Conference i Stockholm. Du kan se hela föredraget här.

Under 5GW har cyberattacker, desinformationskampanjer och ekonomisk manipulation ersatt vapen, stridsvagnar och bomber. Istället för att tillintetgöra motståndarens samhälle fysiskt, väljer man att splittra, destabilisera och skapa kaos genom att bryta ner och manipulera motståndaren psykiskt.

Desired end state

Oavsett vilken typ av krig som utkämpas, används inom Nato begreppet desired end state (ungefärlig översättning ”önskat sluttillstånd”) för att beskriva vad man faktiskt vill uppnå med en viss insats eller manöver. Orsaken är enkel: Allt man gör, görs av en orsak och ingenting görs om det inte gagnar målet.

Därför undrar jag vad som är den svenska regeringens desired end state? Eller mer korrekt: vad är hela EU:s desired end state? Vad vill man egentligen uppnå genom att dagligen och stundligen provocera medborgarna genom att förmedla en uppenbar vrångbild av samhället?

Från Zersetzung till 5GW

En av de mest effektiva och förfinade metoderna för att knäcka en person är så kallad Zersetzung (”nedbrytning” eller ”upplösning”), en metod som utvecklades i Nazityskland men som efter krigsslutet förfinades och vidareutvecklades i Östtyskland. Stasis Juristische Hochschule der Staatssicherheit (JHS) använde moderna psykologiska studier för att utveckla metoder som bland annat innebar att man utsatte helt friska individer för återkommande besvikelser, ”sanningar” som var uppenbart felaktiga, upprepade svek och utestängning från sociala sammanhang.

Desired end state med Zersetzung var att skapa personliga kriser hos offren, och göra dem så osäkra och mentalt sköra att de inte längre hade tid eller energi att ägna sig åt aktiviteter som kunde utgöra ett hot mot staten.

Murens fall innebar visserligen att Stasis verksamhet upphörde, men man kastar inte ett så effektivt vapen på sophögen. Arvet från Zersetzung lever kvar idag, i modern PsyOps som i sin tur är en del av 5GW.

PsyOps i vardagen

Psykologiska operationer (PsyOps) syftar till att förmedla utvald information för att påverka mottagarens resonemang och beteende. Genom PsyOps vill sändaren (som kan vara regeringar, grupper eller organisationer) framkalla eller förstärka beteenden som uppfattas som gynnsamma för de egna målen. Wikipedia understryker att PsyOps används för att förstöra fienders moral, bland annat genom att använda berättelser för att förmedla önskade budskap:

”Berättelser sägs vara en nyckelfaktor i en framgångsrik operation. Masskommunikation som radio möjliggör direkt kommunikation med en fiendebefolkning och har därför använts i många ansträngningar. Sociala mediekanaler och internet möjliggör desinformations- och felinformationskampanjer som utförs av agenter var som helst i världen.”

Är det svenskarna – såväl de etniska svenskarna som de välintegrerade invandrarna – som utgör ”fiendebefolkningen” för vårt system?

Frågan kan tyckas extrem, men jag menar att den  är berättigad. Det blir nämligen alltmer tydligt att vi, i vår vardag, är utsatta för PsyOps genom många olika kanaler och att målet för dessa påverkanskampanjer tycks vara att förmedla en provocerande eller förvrängd bild av vad det svenska samhället och det svenska folket är, samtidigt som vi fråntas rätten till vår historia, vår stolthet och vår känsla av samhörighet och enhet.

Låt mig ta några exempel från den senaste veckan.

Medvetna provokationer om Sverige och svenskar

17 april: En man som kom till Sverige under migrationskrisen 2015 – men som i media anses vara ”från Blekinge” eller kallas ”Blekingebo” – greps och åtalades under förra året, misstänkt för att ha begått allvarliga brott i Syrien. Brottsrubriceringarna var grov krigsförbrytelse, folkmord och brott mot mänskligheten. Men även om tingsrätten ansåg det bevisat att mannen hade tillhört terrorgruppen IS och att han hade ”hanterat vapen”, kunde man inte bevisa att avsikten varit ”att bidra till terrorgruppens framväxt” eller att han var skyldig till just de brott han anklagats för.

Alltså släpptes IS-terroristen fri. Dessutom får han nu en fin present av de svenska skattebetalarna, eftersom Justitiekanslern (JK) har beslutat att mannen ska få 791.579 kronor i ersättning för tiden han satt frihetsberövad. Det motsvarar drygt två årslöner efter skatt för en svensk medelinkomsttagare. Självklart får IS-terroristen stanna i Sverige, han är ju ”Blekingebo” nu. Provocerande? En smula.

Foto: Skärmdump Facebook

18 april: När SVT Öst ska intervjua konsumenter ”på stan” om de ökade priserna för traditionell påskmat och påskgodis, väljer man att illustrera filmklippet om den kristna högtidens mat med en bild på den muslimska familjen Ahmed, där både mor och dotter är sedesamt klädda i hijab för att inte väcka de manliga tittarnas sexuella lustar.

Att SVT intervjuar en muslimsk familj om sina godisvanor är självklart inget problem. Men av alla som intervjuas i inslaget är det just den traditionella och bekännande muslimska familjen som lyfts fram. Tittarna förstår samtidigt att det aldrig skulle falla SVT in att illustrera ett inslag om dyr mat till eid-firandet med en kristen kvinna i bikini. Varför? Vågar man bara provocera de garanterat ofarliga?

Foto: Skärmdump video SVT Nyheter

18 april: Ett filmat polisingripande läggs ut på YouTube och blir snabbt viralt. Filmen visar en ung man som viftar med en decimeterstor, israelisk flagga medan han passerar ”Kryckmannen på Sergels torg”, den pro-palestinske och Hamas-stödjande aktivisten som skrikit ut sitt hat mot Israel och judar sedan massakrerna 7 oktober 2023.

Fyra kvinnliga poliser är snabba att ingripa med all pondus de kan uppbåda, men inte mot den folkmordsförespråkande antisemiten. Nej, det är den unge mannen och hans minimala flagga som snabbt avvisas från platsen. Under poliskvinnornas allvarliga samtal med den unge mannen tillåts ”Kryckmannen” och hans gigantiska palestinaflagga stå i bakgrunden.

Polismyndigheten har dock uttalat sitt stöd för ingripandet:

– Problemet med filmer som publiceras är att man inte vet vad som hänt före eller efter. Det kan ha hänt någonting där som inte är med på filmen, förklarar Polisens presstalesperson Mats Eriksson till Expressen.

Så kan det såklart vara. Fast vi vet ju samtidigt att den svenska Polisen har låtit pro-palestinska aktivister hållas under 1,5 år. Det har demonstrerats med och utan tillstånd, upprättats camper i parker, vrålats om ”intifada”, ”From the River to the Sea” och ”Khaybar” och heilats åt höger och vänster – under överseende av Farbror Blå. Men en israelisk flagga? Då ingriper fyra sturska och tre äpplen höga poliskvinnor.

Det är samhällets dubbla måttstockar som avslöjas, och har du inte redan läst vad Bitte Assarmo skriver om det fenomenet, kan du göra det här. Provocerande? Ja.

20 april: Sveriges Radio publicerar ett genuint snyftreportage om familjen Alshaqra, som uppges vara ”från Uppsala” men som nu ”är fast i Gaza” med sina sex barn. SR rapporterar att Utrikesdepartementet (UD) ”inte kunnat få ut” hela familjen trots att man gjort flera (!) försök. Mamman och barnen ska exempelvis ha erbjudits att lämna Gaza redan för en månad sedan, men då tackade familjen nej (!) eftersom pappan inte fanns med på evakueringslistan.

SR glömmer att nämna att familjen Alshaqra valde att åka till Gaza redan 2023, och alltså har valt att stanna kvar i det Hamas-kontrollerade området under terrorangreppen mot Israel och under Israels försvarskrig mot terroristerna. Nu vill man dock ”hem” till tryggheten i Sverige.

– Barnens psykiska hälsa är förfärligt dålig, de har börjat att kissa på sig av skräcken de upplever, säger mamman Islam Alshaqra – på arabiska.

Situationen är såklart beklaglig, men barnen är inte de svenska skattebetalarnas ansvar, utan föräldrarnas. De bär ansvar för sina barn och föräldrarna har valt att ta barnen från Sverige till Gaza, de har valt att stanna i Gaza under kriget och de har valt att låta barnen stanna trots flera  erbjudanden om evakuering.

Dessutom har de valt att avsluta alla sina band till Sverige – mamman skrev ut sig från Sverige så sent som den 29 januari i år. Hon är nu registrerad som utvandrad hos Skattemyndigheten och har med andra ord inga juridiska kopplingar alls till Sverige. Nämner SR ett enda ord om detta? Såklart inte.

SR publicerar ett reportage om föräldrar som utsatt sina barn för livsfara genom att ta dem från tryggheten i Sverige till ett terroriststyrt och krigsdrabbat område, för att sedan kräva svensk hjälp – inte bara en utan flera gånger, och det bara någon månad efter att man vänt Sverige ryggen och förklarat att man föredrar att låta barnen växa upp hos Hamas. Men enligt Sveriges Radio är familjen med de sex ”svenska barnen” alltså ”från Uppsala”, och bör få hjälp att ta sig ”hem” från ”skräcken de upplever”.

Lyssnarna vet att svenskar som får problem efter att ha begett sig till områden som UD avråder från att resa till, som Gaza, vanligtvis får stå sitt kast enligt principen ”är huv’et dumt, får kroppen lida”. Men just familjer som Alshaqra ska såklart erbjudas hjälp – och det på deras egna villkor och skattebetalarnas bekostnad. Provocerande? Enormt.

Foto: Skärmdump Sveriges Radio

21 april: När Linnea ”Rektor Linnea” Lindquist skriver i Expressen om att Socialstyrelsen uppskattar att 68.000 kvinnor som har flyttat till Sverige från länder i Afrika och Mellanöstern är könsstympade, och att mellan 13.000 och 23.000 flickor från dessa familjer löper risk att utsättas för könsstympning, ja, då lyder rubriken ”Stoppa tortyren av svenska flickor”.

Rektor Linnea har rätt i att det är fruktansvärt att flickor könsstympas och att samhället måste göra allt för att förhindra att barn utsätts för något liknande inom Sveriges gränser (obligatorisk utvisning för familjen kan vara en bra början). Men ”svenska flickor” riskerar inte att bli ”utsatta för tortyr i traditionens namn”, eftersom kvinnlig könsstympning inte är en svensk tradition utan en tradition bland vissa invandrargrupper.

Trots att både Expressen och dess läsare mycket väl vet vilka grupper dessa flickor i riskzonen tillhör, så väljer man ändå formuleringen ”svenska flickor” i rubriken. Självklart är ansvarig utgivare medveten om formuleringen är både missvisande och provocerande, så varför används den? Hur ska vi kunna stoppa könsstympningarna om vi är så ängsliga att vi inte ens vågar nämna vilka som drabbas?

Foto: Skärmdump Facebook

22 april: Myndigheternas gemensamma underrättelsecentrum publicerar utredningen som visar att den organiserade brottsligheten livnär sig på svensk välfärd. Efter att ha undersökt utbetalningar av Försäkringskassans ersättningar till de runt 62.000 personer som är kopplade till kriminella nätverk har man bland annat konstaterat följande:

Hälften av alla assistansanordnare har kopplingar till organiserad brottslighet. Fyra av tio brukare riskerar att möta kriminellt belastade assistenter. Åtta av nio brukare har valt assistansbolag där det finns anställda med kriminella kopplingar. Var fjärde brukare har kommit i kontakt med aktiva kriminella eller personer med koppling till kriminella nätverk.

Utredningen beskriver ett fall med en kvinna som 2018 bedömdes som hjärndöd och där vården ansåg att all vård skulle avbrytas. Men familjen delade inte den åsikten, utan tog hem (den i juridisk mening döda) kvinnan. Där (van-)vårdades hon sedan av anhöriga till 2021, när kvinnan, efter en  lång utredning hos Försäkringskassan och oanmälda hembesök med stöd av polis, togs till vården för att somna in.

Utredningen visade att familjen var aktuell inom organiserad brottslighet och var tydligt kopplad till nätverkskriminella, och på sidan 23 kan man läsa:

”Dottern var och är även högre chef inom ett privat företag inom välfärden och utbildad sjuksköterska. Familjen fick cirka 400.000 kronor i månaden i assistansersättning. Assistans utfördes inte som redovisats och den samlade informationen visar att det förekom vanvård och att brukaren användes som ett brottsverktyg. Åklagare har bedömt att ej gå vidare i utredningen med anledning av att det sannolikt inte kommer leda till fällande dom.”

Nätverkskriminella, inklusive en hög chef inom privat välfärdsföretag, har alltså fått 400.000 kronor per månad (!) under tre års tid (!!) för att vårda en juridiskt död person (!!!). Kostnad för samhället: 14,4 miljoner kronor (give or take beroende på när under åren kvinnan avlidit juridiskt respektive fysiskt). Skattebetalarna står för räkningen och åklagaren avstår från att åtala. Samtidigt har Skatteverket meddelat att man ämnar specialgranska deklarationernas avdrag för jobbresor, för att förhindra att skattebetalare lurar till sig någon tusenlapp extra under 2025. Blir du provocerad?

Att assistansbolagen är knutna till invandrardominerad gäng- och klankriminalitet har Sveriges regeringar haft kunskap om under lång tid – de första rapporterna, de om ”apatiska flyktingbarn”, kom redan 2002. Men politikerna har slumrat skönare än Törnrosa. Först nu utlovas en utredning – som ska vara färdig 2027…

Den en gång internationellt beundrade svenska välfärden har med andra ord förvandlats till en mjölkko för kriminella invandrare. Detta eftersom systemet baseras på den tillit som (till skillnad från kvinnlig könsstympning) faktiskt är en del av svensk kultur.

Hur många miljarder fusket har kostat skattebetalarna kan ingen svara på. Är det fem miljarder under dessa 25 år? Eller tio? Eller 40? Ingen vet, men den gäng- och klanrelaterade brottsligheten beräknas omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor per år – eftersom våra politiker har gjort det möjligt. Är det konstigt att vi blir provocerade, vi lovades ju att vinsten skulle komma lite längre fram?

Foto: Skärmdump Försäkringskassan

PsyWar – statens krig mot medborgaren

Ovanstående är exempel från den senaste veckan där svenskar (gamla som nya) utsätts för provokationer som utmanar synen på identitet, nation, kultur, rättvisa och tillhörighet. Att det fortsätter så här, vecka ut och vecka in, tyder på att vi är utsatta för den typ av krigföring som Robert Malone i sin bok PsyWar beskriver som tillståndet när en sändare ”koordinerar och styr utplaceringen av propaganda, censur och psykologiska operationer i kampanjer som syftar till att manipulera den allmänna opinionen”.

Vi upplevde PsyOps under det under Refugees Welcomes migrationskris 2015-2016, vi upplevde det under Fatemeh Khavaris amnestiaktivism 2017-2018, vi upplevde det under Donald Trumps första presidentperiod 2017-2021, vi upplevde det under Greta Thunbergs klimataktivism 2018-2019, vi upplevde det under covid-pandemin 2019-2020, vi upplevde det under vaccin-propagandan 2020-2021 och de senaste åren har PsyOps accelererat under Ukraina-kriget, Nato-propagandan, woke, Israel-Palestina och den gröna omställningen.

Sändarna har, under dessa år, inte nödvändigtvis prioriterat att förmedla de objektiva och sanna nyheter som mottagarna har förväntat sig. Istället har sändarna ägnat sin tid åt att berätta för mottagarna vilka åsikter och värderingar de förväntas ha och med vilken blick de bör betrakta världen. Allt kryddat med berättelser som provocerar, splittrar och bryter ned. Klassisk PsyOps, således.

Parallellt med allt detta har vårt samhälle förändrats i grunden, från världens kanske tryggaste och mest välfungerande välfärdsstat till en failed state som inte längre förmår sköta sina grunduppgifter. Men svensken har inte gjort revolution, eller ens protesterat. Istället har vi, med sändarnas hjälp, normaliserat dagliga mord, våldtäkter, ”skjutningar”, ”felskjutningar”, ”sprängningar” och att tusentals våldsamma demonstranter tillåts marschera på våra gator och torg medan de hyllar terroristorganisationer och kräver att få slutföra det Hitler påbörjade.

Ayaan Hirsi Ali: Sverige är ett skolboksexempel på en ”failed state”

Hur har vi kunnat bli så passiva? Eftersom PsyOps fungerar.

Vi har under ett decennium varit utsatt för massiv PsyOps, internationellt och nationellt, in på bara skinnet. Nu står vi där. Passiva, förvirrade och identitetslösa. Hjärntvättade att tro att vi är både värdelösa och maktlösa. Samtalen handlar allt oftare om frustrationen över en till synes obegriplig verklighet.

Modern Zersetzung

Det är detta resultat som gör att vi kan våga oss på en kvalificerad gissning: Desired end state har varit – och är fortfarande – exakt det Robert Malone hävdar är syftet med 5GW: att splittra, destabilisera och skapa kaos genom att manipulera och bryta ner motståndaren (läs=medborgaren) psykiskt. Att göra oss ofarliga för makthavarna och systemet.

Att söndra och härska, på äkta Stasi-manér.

Det vi ser är en modern version av Zersetzung, där vi både kollektivt och som individer bryts ner till den nivå där vi inte längre förmår driva igenom förändringar eller ens protestera. Där vi helt enkelt inte orkar tänka på eländet längre, utan fokuserar på Let’s Dance och fredagstacos.

Det kan möjligen vara desired end state hos dem som har makten över sändarna, men det är knappast desired end state hos de mottagare som är du och jag. Vi kan inte nöja oss med detta längre, som medborgare i en demokrati är vi värda bättre än att manipuleras, provoceras och svikas on a daily basis. Hur var det nu Robert Malone uttryckte det?

”Femte generationens krigföring är ett […] märkligt spel. Det enda vinnande draget är att inte spela.”

Så låt oss sluta spela spelet. Det första steget är förslagsvis att genomskåda spelet och förkasta dess regler. Laglydiga medborgare är inte nationens fiender och ska inte behandlas som det. Kan inte våra makthavare acceptera det, är det dags att ersätta dem med nya.