×

Kommentarer

Många människor, särskilt ungdomar, är olyckliga och miljontals kronor läggs på utbildning och förebyggande åtgärder. Ett aktuellt exempel är Trivselkommissionen. Men ingenstans pekar den på en självklar förklaring till depression, stress och ångest. Nämligen den ideologiska.

Vi kan kalla det vänsterism, vi kan kalla det ”woke”: Nationalism är rasism, maskulinitet är giftigt, kärnfamiljen är homofobisk, kristendomen är islamofobisk och västerlandets historia är ett enda stort träsk av kolonialism och förtryck. Du kan fortsätta i samma anda själv.

Woke må vara försvagat, men inte på något sätt försvinnande. Yngre, ”medvetna”, generationer kommer att forma samhällets framtid som delar av eliten i statsförvaltningen, domstolarna och medierna och som grindvakter i viktiga institutioner som utbildningssektorn.

Woke bör därför hämmas genom yttre påtryckningar. Det bästa sättet är dock att övertyga woke-människor om att deras ideologi inte bara förstör för andra, utan också gör dem olyckliga själva. Då kan de av egen fri vilja välja en annan och bättre väg.

Låt oss därför titta på den grundliga kunskap vi har om de förödande effekterna av woke-ideologin.

När du lägger hela världens lidande på dina egna axlar

Att vänstermänniskor är betydligt mer olyckliga än konservativa är inte ett postulat, utan ett robust mönster som dokumenterats under årtionden av forskning. Läs den här översikten över mer än hundra studier, som jag också hänvisar till nedan. Särskilt slående är den dramatiska ökningen av depression bland unga vänsteranhängare och liberaler efter 2012.

Vad är det som orsakar denna förlust av välbefinnande? Och vad kan unga människor lära sig av det?

En viktig orsak står att finna i vänsterns breda horisont av oro. I stället för att fokusera på sin omedelbara omgivning – familj, vänner, samhälle, nation – känner sig vänstermänniskor ansvariga för ett nästan oändligt antal problem: klimatförändringar, global ojämlikhet, historiska orättvisor och hypotetiska framtidsscenarier.

Konsekvensen är ett konstant tillstånd av moralisk stress. Hur ska man någonsin kunna lösa alla världens problem? Woke försätter unga människor i en position där deras oro vida överstiger deras förmåga att agera. Resultatet är en förlamande känsla av maktlöshet.

Istället bör fokus ligga på nära relationer och praktiska förbättringar här och nu. Detta tillvägagångssätt ger både konkreta resultat och psykologisk tillfredsställelse.

Det är en kombination som abstrakt vänsteraktivism sällan lyckas leverera.

Emotionell överreaktion som livsstil

Vänsteraktivister reagerar inte bara på fler problem. De reagerar också starkare. Och inte bara det. Dessa reaktioner varar också längre.

Den här överdrivna känslomässigheten förstärks ytterligare av tendensen att odla och dröja vid känslor. I stället för att hantera sina känslor och gå vidare tenderar vänstermänniskor att cirkla runt dem och förlänga deras inverkan. Det är knappast förvånande att detta leder till högre nivåer av ångest och depression.

Särskilt problematisk är vänsterns tendens att göra politisk aktivism till en central identitetsmarkör.

För många vänstermänniskor är kritik av status quo den viktigaste källan till mening i livet. Men just detta beteende har visat sig ha negativa konsekvenser för ens psykiska välbefinnande.

När allt blir diskriminering

En tredje problematisk aspekt av woke-ideologin är tendensen att tolka negativa upplevelser i ett diskriminerande perspektiv. Kvinnor och minoriteter, i synnerhet, uppmuntras att se motgångar som ett resultat av rasism, sexism eller homofobi.

Men det finns en mörk sida av denna tolkningsram.

Starkare uppfattningar om diskriminering är förknippade med social påfrestning och negativa fysiska effekter. Ju mer människor uppfattar att de är omgivna av andra som är fördomsfulla eller fientliga mot dem, desto mer sannolikt är det att de upplever ångest, stress och depression.

Specifikt tankeväckande är det faktum att högutbildade kvinnor och minoriteter är betydligt mer benägna att uppfatta sig själva som offer för fördomar och diskriminering. För dessa människor innebär att vara ”utbildad” i det västerländska samhället att bli överöst med budskap om hur förtryckta, exploaterade och maktlösa de är.

Resultatet? Lägre självkänsla och en stark motvilja mot det omgivande samhället. Och vem ligger bakom dessa skadliga berättelser? Vänsterorienterade utbildningsinstitutioner och ideologier.

Men tittar man på röstdata från det amerikanska valet är det slående att medan privilegierade, särskilt vita vänstermänniskor röstade för mer mångkulturalism och ”woke”, var minoritetsgrupper mer benägna att rösta på Trump. På så sätt har historien sin egen rättfärdiga ironi.

En väg ut ur det ideologiska fängelset

Vänsterorienterade ideologier kan ge en känsla av moralisk överlägsenhet, men de erbjuder inte ett sätt att leva det goda livet – tvärtom. De lämnar sina anhängare med för mycket oro, överdrivna känslomässiga reaktioner och en tolkningsram som förvandlar personliga utmaningar till systemiskt förtryck.

Genom att istället fokusera på nära relationer, personligt ansvar och lokalt och nationellt engagemang kan en grund för meningsfullhet skapas. Kristendom ger syfte. Patriotism ger tillhörighet. Familjevärderingar skapar stabilitet och trygghet.

För unga människor som känner sig fångade i vänstervridna tankemönster och drabbas av konsekvenserna är budskapet tydligt: Det är möjligt att bryta sig ut. Det går att lämna offermentaliteten bakom sig och anta en livshållning som både erkänner problem och ger dig kraft att göra något åt dem.

Det är möjligt att fokusera på vad du faktiskt kan ändra, istället för att bli förlamad av alla saker du inte kan.