Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm i januari var inte hets mot folkgrupp säger åklagaren.

– Det är en del av yttrandefriheten att bränna en koran, säger åklagaren Fredrik Ingblad till tidningen.

Även i beslutet från den 12 mars står det att ”den anmälda gärningen inte innefattar hets mot folkgrupp och inte heller något annat brott.”

Den avgörande punkten är att det är skillnad mellan att uttrycka missaktning mot människor eller en grupp av människor – och mot en symbol för något. Koranen är en symbol för en religion och kan således inte utsättas för ett hatbrott.

I beslutet från den 12 mars står att ”den anmälda gärningen inte innefattar hets mot folkgrupp och inte heller något annat brott”.

Åklagare Fredrik Ingblad understryker att han inte har avkunnat någon dom utan har bedömt en enskild koranbränning, den utanför turkiska ambassaden.

– Sammanhanget är som sagt viktigt, så jag har inte tagit något beslut om att det aldrig kan vara straffbart. Hets mot folkgrupp handlar om sammanhanget och syftet.

Ingblads beslut att lägga ned förundersökningen kan överprövas, och hamnar isåfall hos en överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

Förvaltningsrätten i Stockholm håller just nu på att pröva om det var rätt av Polismyndigheten att tills vidare helt förbjuda koranbränningar, av säkerhetsskäl.

Åklagare Fredrik Ingblad är inte den enda åklagaren som kommit fram till att bränna koranen inte är hets mot folkgrupp. Även justitierådet Thomas Bull har tryckt på skillnaden mellan att ge sig på en symbol och att ge sig på människor.