Hemlig rumsavlyssning, husrannsakan och genomsök på distans föreslås som nya tvångsmedel i den nya preventivlagen. Det är ett förslag som den särskilda utredaren Inger Söderholm presenterade idag på en pressträff tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Den första oktober trädde den nya förebyggandelagen i kraft, och på torsdagen tog justitieminister Gunnar Strömmer emot den andra delen av utredningen om förebyggande av avlyssning och informationsinhämtning.

Målet är att bekämpa allvarlig brottslighet. Den nya lagen om hemliga tvångsmedel, som rör hemlig avlyssning, trädde i kraft den första oktober. Regeringen hoppas att de nya lagarna kommer att vara i full kraft från den 1 januari 2025.

Den andra delen av utredningen om förebyggandelagen är nu färdig och kommer att gå ut på remiss. Justitieminister Gunnar Strömmer mottog utredningen under torsdag förmiddag. Förslaget är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2025, och redan nu nämner Strömmer att det kan bli möjligt att snabba upp behandlingen.

– Jag tror att vi kan tidigarelägga den en aning. Det gjorde vi med den föregående utredningen när vi förkortade tiden med några månader. Jag tror att detta kan vara värdefullt eftersom det är så viktiga verktyg för polisen, säger han.
Strömmer är optimistisk när det gäller den nya lagen, som när den träder i kraft kommer att utrusta polisen med fler verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet.

I grunden handlar det om att i den första delen ge polisen en verktygslåda som de tidigare inte haft. Nu, i den andra delen, fylla på den verktygslådan med ännu effektivare verktyg. Hela målet med detta är att ge polisen, tullen och andra myndigheter bättre möjligheter att förebygga brottslighet och förhindra brott, säger han.

Du har precis mottagit slutbetänkandet. Vad är din kommentar kring den?

– Jag tycker det är väldigt bra förslag som vi nu får en naturlig fortsättning på. Det grepp om de preventiva tvångsmedlen som har tagits av samma utredare tidigare som ju ledde till viktiga lagförändringar nu de första oktober. Det är ju för att polisen har fått tillgång till verktyg som tidigare bara Säkerhetspolisen hade även tillgång till och då för att bekämpa spioneri och terrorism, men nu för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Nu är vi på rätt väg. Genom del två av denna utredningen så vässas de här verktygen ytterligare och det tycker vi är mycket välkommet. Vi ska nu skyndsamt arbeta vidare med de här förslagen så att de också kan förverkligas.

Vad kan det här innebära för polisens arbete.

–  I grund och botten handlar det ju om att dels i del ett och ge polisen tillgång till en verktygslåda som de hittills inte haft och nu genom del två att till den verktygslådan tillföra ytterligare effektiva verktyg. Så hela syftet med det här är ju att polisen och tullen och andra myndigheter ska ha bättre förutsättningar att på totalen förebygga brottslighet och förhindra brottslighet innan den väl ägt rum.

Är de här förslagen en fara för den personliga integriteten?

– Jag tycker allt att man ska ta avvägningen mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet på stort allvar. Men jag tycker också utredningen visar på ett tydligt sätt att det här kan genomföras på ett rättssäkert sätt. Inte minst som att när det gäller just de preventiva tvångsmedlen att det sker en domstolsprövning, att det finns ombud på plats som så att de har att värna integritets intressen, att det finns en tillsyn efter en kontroll.