Polisen och Malmö stad planerar att implementera delar av Sluta skjut-programmet på ungdomar i åldern 15 till 17 år som bedöms vara i riskzonen för att antingen begå allvarliga våldsbrott eller bli offer för dem.

För fem år sedan bestod den våldsamma verkligheten i Malmö nästan uteslutande av personer som var äldre än 18 år. Men den senaste utvecklingen, särskilt det senaste året, har visat en betydande ökning av barn som är involverade i kriminella nätverk och som riskerar att vara inblandade i eller utsättas för allvarligt våld.

Glen Sjögren, koordinator för Sluta skjut i Malmö, förklarar: ”Sluta skjut har utvecklat en fungerande metod för att kartlägga individer som är kopplade till kriminella nätverk. Istället för att bara prata om dem försöker vi prata med dem, och denna dialog kan potentiellt leda till positiva förändringar. Med den dramatiska minskningen av allvarligt våld i yngre åldrar, vill vi anpassa metoden och använda den på yngre personer i liknande miljöer.”

För ungdomar under 18 år innebär Sluta skjut att de, tillsammans med sina vårdnadshavare, blir kallade till ett möte med både polisen och socialtjänsten. Hittills har metoden tillämpats på ett fåtal ungdomar i Malmö. Sjögren betonar: ”Vi signalerar att polisen följer deras situation noga, men framför allt delar vi vår oro med föräldrarna. Vi sätter fokus på familjen och gör det klart att socialtjänsten kommer att vidta nödvändiga åtgärder om ungdomen fortsätter på den destruktiva vägen.”

Sedan införandet av Sluta skjut i Malmö har samarbetet mellan polisen, socialtjänsten och kriminalvården förbättrats avsevärt. Detta har varit avgörande för att identifiera de ungdomar som behöver kallas till möte med polisen och socialtjänsten.

Henrik Olsson, sektionschef på Malmö stad, förklarar: ”Polisen har information om ungdomarnas brottslighet, medan socialtjänsten kan bidra med insikter om annat normbrytande beteende som är relevant för att bedöma vilka ungdomar vi bör fokusera på. Socialtjänsten har även översikt över de sociala insatser som redan har satts in och var ytterligare åtgärder kan vara nödvändiga för att främja förändring.”