Världshälsoorganisationen (WHO) tar upp striden mot oönskad informationsspridning – för folkhälsans skull. I spåren av pandemin har WHO myntat uttrycket ”infodemi” (på engelska: infodemic), och på organisationens hemsida förklarar man att för mycket information kan vara skadligt, både för individerna och samhället.

”En infodemi är för mycket information, inklusive falsk eller vilseledande information, i digitala och fysiska miljöer under ett sjukdomsutbrott. Det orsakar förvirring och risktagande beteenden som kan skada hälsan. Det leder också till misstro mot hälsomyndigheter och undergräver folkhälsoresponsen.”

Att få tillgång till ”för mycket information” kan enligt WHO intensifiera eller förlänga pandemier, eftersom mycket information från flera håll kan göra människor osäkra på vad de behöver göra för att skydda sin hälsa. Den växande digitaliseringen uppges utgöra ett särskilt stort hot mot denna informationsbaserade folkhälsa, eftersom sociala medier och tillgång till alternativa medier innebär att individer snabbt kan få tillgång till en stor mängd information från olika källor.

Om informationen är korrekt eller inte tycks med tanke på WHO:s formulering spela mindre roll. Även korrekt information uppges kunna vara skadligt för individen i för stora doser – och därför anser man att det är WHO:s uppgift att skydda världsmedborgarna genom vad man kallar ”infodemic management”, något som kan översättas med ”infodemisk hantering” och som definieras enligt följande:

”Infodemic management” är den systematiska användningen av risk- och evidensbaserad analys och tillvägagångssätt för att hantera infodemin och minska dess påverkan på hälsobeteenden under hälsonödsituationer.”

Infodemic management syftar till att möjliggöra god hälsopraxis genom att  lyssna på den aktuella samhällsdebatten, öka tilltron till experter, myndigheter och regeringar. Man vill samtidigt öka motståndskraften mot sådan information som bedöms som desinformation av WHO. För att bekämpa detta oönskade – om än korrekta – informationsflöde, vill WHO se en ökad möjlighet för regeringar och makthavare att tillgripa ”positiva åtgärder”.

WHO förespråkar därför vad man kallar för ”en universell tillgång till trovärdig hälsoinformation” som bygger på ”motståndskraft mot desinformation”. Detta hoppas man kunna uppnå genom att samarbeta med regeringar, media och forskare för att både förstå hur alternativa medier sprider information och utveckla en ”agenda för folkhälsoforskning om infodemisk hantering” för att kontrollera och begränsa oönskade informationskanaler. Tänkbara åtgärder skulle exempelvis kunna inkludera övervakning av de alternativa informationskanalernas trafik och tekniska möjligheter att stänga ner oönskade spridare av information. På så sätt hoppas man kunna styra informationsflödet vid kommande pandemier, och maximera chanserna att världens befolkning fattar de, enligt WHO korrekta besluten gällande sin egen och sina medmänniskors hälsa.