Miljöpartiet överväger en betydande förändring av sin syn på kärnkraften, vilket markerar en avvikelse från deras tidigare tydliga ståndpunkt om att fasas ut till förmån för förnybar energi. Den nytillträdde språkröret, Daniel Helldén, berättar för DN att MP vill behålla samtliga sex av Sveriges kärnkraftsreaktorer ända fram till 2045, vilket innebär en markant förlängning av den tidigare planen att avveckla kärnkraften till 2040.

På Miljöpartiets officiella hemsida har partiet tidigare fastställt sitt mål att ”fasa ut kärnkraften till 2040 – allt eftersom vi ersätter den med billig förnybar energi.” Helldéns nya uttalanden antyder emellertid en mer flexibel inställning till kärnkraftens roll i Sverige. Enligt Helldén kommer partiet att acceptera att kärnkraftsreaktorerna får fortsätta om de fyller någon funktion, samtidigt som de gradvis ersätts i takt med att mer förnybar energi integreras i landets energisystem.

Denna förändring i Miljöpartiets inställning kommer i skuggan av en ökad satsning på kärnkraft från den svenska regeringen och Sverigedemokraterna. I en gemensam färdplan presenterar de två partierna en ambitiös vision för ny kärnkraft i Sverige. Tidöpartierna framhäver i dokumentet att de strävar efter att se ny kärnkraft med en total kapacitet motsvarande minst två storskaliga reaktorer före 2035. Vidare betonar de behovet av en ”massiv utbyggnad av ny kärnkraft” med åtta reaktorer som bör vara klara senast 2045.

Färdplanen för ny kärnkraft inkluderar även en uppdaterad finansieringsmodell där statligt stöd nu ingår. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhåller att ny kärnkraft är nödvändig för att säkerställa ett stabilt och pålitligt energisystem för både konsumenter och näringsliv. Hon understryker också att de senaste åren har tydligt visat konsekvenserna av att avstå från att bygga kärnkraft och betonar därmed statens viktiga roll i den ekonomiska stödprocessen för utbyggnaden.

Denna förändrade dynamik inom svensk energipolitik signalerar en möjlig kompromiss mellan olika politiska krafter för att balansera energisäkerhet, miljöhänsyn och ekonomiska faktorer. Diskussionen om kärnkraftens framtid i Sverige kommer troligen att intensifieras med dessa nya uttalanden och färdplaner, och det återstår att se hur det kommer att påverka landets övergripande energipolitik och hållbarhetsmål.