Med risk för att bli kallad misogyn, kan man försiktigt konstatera att när det kommer till politik så lever de flesta kvinnor och män i väldigt olika världar. Grovt sett måste man dra slutsatsen att den demokratiska delen av världen hade sett helt annorlunda ut om kvinnor inte hade haft rösträtt (vilket jag såklart tycker att de borde ha).

Onlinetidningen The American Mind citerar lektor vid King’s College i London, Alice Evans, för påståendet att det finns ”en stor könsskillnad” mellan unga kvinnor och män i åldrarna 18-29, det vill säga den så kallade generationen Z. Ideologiskt är skillnaden så stor att man måste tala om två generationer istället för en, anser hon.

Enligt en Gallupundersökning är de 18-29-åriga amerikanska kvinnorna nästan 30 procentenheter mer vänsterorienterade (”liberala”) än sina manliga jämnåriga. I Tyskland är skillnaden ungefär densamma och bara marginellt mindre i Storbritannien, där den är 25 procentenheter.

Men det är inte bara ett västerländskt fenomen. I länder på alla kontinenter växer klyftan mellan unga män och kvinnor. Det mest slående exemplet är Sydkorea, där skillnaden mellan de två könen är så mycket som 50 procentenheter. Även om klyftan inte är lika uttalad i ett land som Polen, är den ändå mycket mer markant än i tidigare generationer.

Det är, konstaterar The American Mind, svårt att avgöra om klyftan beror på att unga kvinnor blir mer vänsterorienterade eller att unga män blir mer konservativa. ”Man kan kanske anta att kvinnorna har förblivit vänstervridna, medan konservativa partier har flyttat längre till höger och tagit med sig de unga männen.” Men det finns ingen riktigt bra förklaring.

Historiskt sett har kvinnor varit mer religiösa än män, och religiösa värderingar tenderar att få folk att rösta till höger, men det håller på att förändras. Data från USA visar att unga kvinnor i åldersgruppen 18-29 för första gången i amerikansk historia är mindre religiösa än unga män.

En annan faktor kan vara den ökade upplösningen av kärnfamiljen och därmed av traditionella värderingar. Man kan anta att när kvinnor inte vill ha en permanent man i sina liv, börjar de betrakta staten som den som måste utgöra ett skyddsnät under hennes existens. Detta kommer naturligtvis att göra vänstern mer attraktiv, eftersom vänsterorientering i huvudsak innebär att stödja en stark och växande stat.

Det finns indikationer på att inställningen till invandring också påverkar unga människors ideologiska val. Generellt finns en stark anti-immigrationsstämning i den europeiska Generation Z. I Tyskland ökar ungas stöd för det nationalkonservativa partiet Alternative für Deutschland, men det är nog särskilt uttalat bland unga män. Åtminstone är det så i Polen, där nästan en femtedel av unga män mellan 18 och 29 röstade på det starkt högerorienterade partiet Konfederacja i förra valet.

Bland de andra förklaringarna finns att fler kvinnor än män går på universiteten, som alltmer har utvecklats till att bli vänsterradikala – för att inte säga revolutionära – kläckerier.

Men vem kan med säkerhet säga att vänsterns grepp om unga kvinnor kommer att fortsätta i all oändlighet? Kanske kommer de någon gång att inse att de har röstat för importen av en ideologi, nämligen islam, vars spridning särskilt kommer att drabba dem och deras döttrar.

Under tiden kan vi konstatera att det är just den kvinnliga rösten som är ansvarig för det pågående folkutbytet.