Examen philosophicum, som ett antagningskrav till universiteten, avskaffades av postmodernisterna i slutet av 70-talet. Det är synd. För om det inte hade skett hade den norske USA-korrespondenten och de självutnämnda USA-specialisterna bland den nuvarande generationen norska journalister fått bättre förutsättningar att förstå fenomenet Donald Trump och därmed vad som händer i amerikansk politik.

Men de av oss som minns det mest elementära av Kant och Hegel förstår för det mesta skillnaden mellan saker som de ser ut (’für sich’) och saker som de verkligen är (’an sich’). Och vi kan för det mesta skilja mellan materia och person, och mellan form och innehåll. Den intellektuella ärlighet dessa termer underlättar har dock för länge sedan gått förlorad inom journalistutbildningen i Norge som i resten av västvärlden.

Det är den postmodernistiska relativiseringen av fakta som driver OsloMet, Høgskulen i Volda, Norges Kreative Høyskole (sic!) och ’Joker’ Nord University i Tromsø [och även svenska journalistutbildningar; reds. anm.], där du kan plagiera dig fram till en enkel magisterexamen. Där betyder kartan mer än terrängen och de förutfattade berättelserna mer än världen som den verkligen är.

Och med identitetspolitik och woke-galenskapen, som sedan dess har infiltrerat universitet och utbildningsinstitutioner, har fakta, objektivitet och traditionell journalistisk etik helt tappat sin relevans. Det är också synd.

För Donald Trump, som den person han framstår som, och den politik han faktiskt står för, är två väldigt olika saker. Och om du inte förstår det, så förstår du inte heller amerikansk politik och varför minst hälften av de amerikanska väljarna röstar på Trump. Alla kan väl inte vara idioter?

Men något är på väg att hända. På samma sätt som det är osannolikt att den halva av amerikanerna som röstar på Trump är idioter, börjar en del av dem som länge har befunnit sig på fel sida av historien nu gradvis att vakna.

Inte i norsk dagspress, NRK eller TV2. Utan undantag släpar norska journalister och nyhetsredaktioner fortfarande efter med sin ytliga och narrativa identitetsjournalistik. Men i USA och i vårt grannland, där ”svenska förhållanden” härjar, finns enskilda ljuspunkter att se. Det har gått så långt att fakta knappast kan förnekas. Verkligheten är helt enkelt så uppenbar att den inte kan döljas längre.

Till och med Wall Street Journal släpper nu en kommentarstext  som säger att det är Trump, och inte Biden, som nu verkar vara den ende som kan få amerikansk politik tillbaka till det normala. Där står det att den amerikanska ekonomin under Bidens ledning har kört i diket med inflation som vuxit från 1,4 procent till nio procent, livsmedelspriser som har stigit med 22 procent och bensin som har ökat med 41 procent medan reallönerna har sjunkit med fyra procent!

De flesta i USA förstår och ser farorna med att Biden har politiserat administrationen i en sådan utsträckning, i första hand justitieministeriet, underrättelseorganisationerna och domstolarna, och att han har använt dem som ett verktyg för att kriminalisera och neutralisera en politisk motståndare. De inser att detta är en valpåverkan utan motstycke i amerikansk politisk historia.

Och om inrikespolitiken har varit en katastrof, har utrikespolitiken inte varit mycket bättre.

Detta blev särskilt tydligt med det katastrofalt dåligt genomförda tillbakadragandet från Afghanistan, som lämnade 9 000 amerikanska medborgare och vapen och militär utrustning värda miljarder till talibanerna och IS. Många tror att Putin tog Bidens svaga ledarskap i beaktande när Ryssland invaderade Ukraina, på samma sätt som Kinas och Irans mer offensiva utrikespolitik är kopplat till Bidens svaga internationella ledarskap.

Man vågar nu säga och skriva detta, även i mainstreammedia i USA. Men inte i Norge. Men svenskarna verkar nu vara på väg att vakna.

Malin Ekman, som varit Svenska Dagbladets USA-korrespondent sedan 2019, har offentligt sagt upp sig från sin tjänst i protest mot redaktionens narrativt drivna journalistik när det kommer till bevakningen av Donald Trump och amerikansk politik. Det kan knappast sägas mer exakt än vad hon skriver i sitt  öppna brev som även publicerats på X:

”Rapporteringen om USA – i Sverige liksom andra länder i väst – införlivas i ett färdigt narrativ om Donald Trump som demokratins fiende. Journalister har kommit att ställa sig på en sida i tron om att denna är ’den rätta’ och indirekt bekämpa den andra. Eftersom den ’andra sidan’ betraktas som ’värre’ slätas problem hos den egna över. Det innebär att uppgifter som i vanliga fall hade ansetts relevanta för allmänheten, enligt principen om konsekvensneutralitet, nu inte rapporteras, alternativt förpassas till marginalen. Som uppgifter om hur demokrater använder rättssystemet som ett vapen mot republikanska motståndare. Eller hur techbolag och delar av statsmakten samverkat i syfte att avlägsna politiskt känsligt innehåll.

Samtidigt som ogrundade påståenden om ryska kopplingar till Trumps kampanj renderat hundratusentals artiklar och bidragit till en djupare nyhetspolarisering såväl i USA som Sverige. De rättelser som nyhetsmedier senare tvingades utfärda får minimalt utrymme i nyhetsflödet. Samtidigt väljs uppgifter som riskerar gynna ’fel sida’, eller öka förståelsen för den, bort. Det kan handla om svarta och latinamerikaner som röstar på Trump, om missbruk och kriminalitet i progressiva storstäder, om komplikationer av att myndigheter inte vet vilka som illegalt tagit sig över den södra gränsen, om försämrade levnadsvillkor i inflationens spår eller om antisemitiska inslag i pro-palestinska protester.”

Tove Bjørgaas, Anders Magnus, Fredrik Græsvik, Kristoffer Rønneberg, Anders Gievær och alla övriga norska USA-korrespondenter, ”eat your hearts out”!

Hitta den gamla Ex.phil-kursplanen. Det är skillnad på Trump ’an sich’ och Trump ’für sich’, även om det är svårt att förstå nu när berättelserna är förutfattade och när ryggrad och professionell integritet saknas.

Det Malin Ekman gör här väcker respekt. Det kan knappast sägas bättre. Jag har, utan jämförelse i övrigt, och i all blygsamhet, faktiskt skrivit samma sak och blivit ”stenad” för det, sedan presidentvalet 2016.

Som tv-debatten mellan de två presidentkandidaterna i torsdags visade kommer Trump att vinna valet om inte demokraterna kommer på något nytt i samband med valets genomförande. Och Trump kommer att vinna trots den ensidigt partiska bevakningen i media. Biden är färdig, och det borde även den prostituerade pressen i Norge vara.

Nedgången i media måste stoppas. Återinför den gamla kursplanen för förberedande studier. Filosofins historia och Några elementära logiska ämnen av Arne Næss är, vad gäller utbildning och bildning, de två kanske viktigaste böckerna i Norge under efterkrigstiden.

De borde ha varit en obligatorisk värn- och hjärnplikt för alla journalister, men togs bort från läroplanen av 68-generationens postmoderna nymarxister. De kan helt enkelt inte relatera till verklighetens värld eftersom den är ”an sich”.