Den 5 januari 1967 sa dåvarande guvernören Ronald Reagan:

”Friheten är en bräcklig sak, och den är aldrig mer än en generation från att dö ut. Den är inget vi ärver, den måste kämpas för och försvaras kontinuerligt av varje generation, för den kommer bara en gång till ett folk. De som har känt friheten och sedan förlorat den har aldrig känt till den igen.”

Jag tycker att det är starka ord. Jag skriver detta i hopp om att det kan väcka något gott i någon, fungera som en inspiration till det goda, och ge kraft och mod till någon som behöver höra det – och inte minst en påminnelse om att det fortfarande finns hopp om att något bra kan komma ur den mörka tid vi lever i.

Detta är också ett försök att påpeka att du har ett verktyg som ingen människa kan ta ifrån dig. Ingen. Även om ”de” försöker aldrig så mycket, kommer de inte att kunna ta det ifrån dig. De hatar också när det blir belyst, de vill försöka hårdare, försöker krossa alla invändningar, men de kommer ändå inte att klar det.

Med det lilla jag har sagt vet du redan vad jag menar. Du vet att något inte står rätt till och kanske inte vet vad du ska göra. Du kanske också undrar om det finns andra som tycker likadant.

Det råder ingen tvekan om att vi framför våra ögon ser ett fenomen utspelas som kallas ”svikt i komplexa system”. När flera saker misslyckas samtidigt, nästan överallt i samhället, på flera håll i världen, blir det lite svårt i början att sätta ord på vad som faktiskt händer.

Det är såklart lockande att återtweeta ”Tropic Thunder”-memet som Elon Musk nämnde för Thierry Breton i EU-kommissionen, till alla statschefer, ledare i globalistiska organisationer som FN, WEF, WHO, EU och BRICS och till woke yrkespolitiker, och be dem ta ett stort steg tillbaka. Men självklart skulle jag aldrig göra något så oförskämt och oansvarigt.

To be honest, I really wanted to respond with this Tropic Thunder meme, but I would NEVER do something so rude & irresponsible! https://t.co/jL0GDW5QUx pic.twitter.com/XhUxCSGFNP

— Elon Musk (@elonmusk) August 12, 2024

I dagens värld får vi höra media, myndigheter och andra i den sociopatiska härskande klassen rapa upp att ”så och så är det”, ”det här är vad experterna säger”. Du ska inte tänka på något mer än så, det angår inte dig. Och du ska åtminstone inte sätta ord på det. Det kan vara straffbart. Fortsätt att arbeta så att du kan finansiera din egen undergång. Det betalar sig nämligen inte själv, och vi har uppenbarligen inte tillräckligt med tid eftersom våra plånböcker blir allt magrare. Självklart avbryts man av strunt som ”Det här är inne nu”, ”Köttfria sommarfestivaler” och ”Se vad kändisen gjorde”.

Men de av oss som ser något helt annat än konsensus-narrativet sitter med fler frågor än svar och upplever en brist på verklighet. Kognitiv dissonans. ”Vad var det egentligen som hände nu?” tänker man. Sedan tränger brottsliga tanken sig på, och man ”överskrider experimentets nedre gräns” som det heter på fackspråket: ”Kan det som de säger verkligen vara sant?”. Enormt olagligt, mycket farligt och fruktansvärt allvarligt.

Men när man en gång har ”sett det” – så kan man inte ”o-se” det senare.

Verktyget

Verktyget jag talade om i början är enkelt och okomplicerat: sanningen. Objektiv sanning. Konsensus och nyspråk kommer nu att kalla sanningen ”antistatlig”, ”extremhöger” och ”fascistisk”. Det är såklart rent strunt. Hur skulle mitt yrke se ut om jag inte kunde skilja på sanning och lögn?

Om du tillhör dem som anser att objektiv sanning är antistatlig och högerextrem – ja, då är du på fel sida av historien. Då är du inte i samklang med sanningen, och du ljuger per definition. Lögner står i motsats till sanningen, de två kan inte ”vara” samtidigt. Antingen är något en lögn eller så är det sanning.

Tycker du att jag redan har gått över gränsen? Vad har jag sagt då? Är det jag nyss sa straffbart? Ska jag bli av med mitt jobb? Ta ett stort steg tillbaka, höll jag nästan på att säga, för det blir värre längre ner  texten. Jag ska sprida ett så tjockt lager av objektiv sanning att det blir outhärdligt för dig om du inte tål det.

Objektiv sanning, sa jag. När du lyssnar på ett meddelande – vart det än kan komma ifrån, även den här artikeln – måste du använda sanningen som ett verktyg för att filtrera bort alla lögner. Annars går du vilse och drunknar mentalt. Jag återkommer till några konkreta exempel senare.

För att ord eller handlingar ska leda till något gott måste de först och främst baseras på något som är objektivt sant. Lögner kan inte leda till något gott. För det andra måste det göras i kärlek, inte genom användning av våld, hot eller utpressning. Det är också så att ondskan är maktlös om de goda är orädda. Det har jag också sett på jobbet, när jag många gånger har stått ansikte mot ansikte med ondskan. Den är helt maktlös om vi är orädda. Lögner är de ogudaktigas vapen. Sanningen är det godas vapen. Se vad du ser.

Det finns varken kärlek eller frihet utan sanning.

Detta är vad jag inte kan ”o-se” längre

De som inte vågar sig på sanningen – de som vågar sig på lögner – de skapar helt enkelt inte något gott i slutändan. De skapar rädsla, ondska, icke-kärlek och ofrihet. Är det inte precis vad vi nu ser runt om i världen?

De krafter som nu rasar, särskilt i västländer, bygger inte längre på objektiva sanningar, utan på postmodern relativism och okontrollerade subjektiva känslor. Kjell Skartveit säger det så bra: att man kämpar för att förstå att det finns något som kallas verklighetsförståelse, och att detta förutsätter en tro, vare sig den är religiös eller ideologisk.

Om allt kan vara sant, allt kan vara gott, och allt kan vara rätt, då kan man inte längre skilja mellan rätt och fel, gott och ont, sant och falskt. Det måste vara antingen/eller, och jag ser inget sätt att kunna relativisera moraliska frågor.

Över hela världen ser vi att företrädare för dessa postmoderna krafter använder lögner som en drivkraft på alla områden de berör, och belönar lögner. Att ljuga är både ett verktyg men även ett mål i sig. De lever på att ljuga. Det är därför det plötsligt kallas ”den goda lögnen”. Att en lögn kan vara något gott är en lögn. Det är därför inte en objektiv sanning. Utan sanning finns varken kärlek eller frihet.

Baserat på lögn framställs därför också ofrihet som frihet, och frihet framställs som ofrihet. Kan man då säga att den nyliberala och antiliberala vänstern bygger på objektiva sanningar? Allt är vänt helt upp och ner. Det är därför man får så mycket motstånd om man använder sanningen för att belysa och avslöja lögnerna. Se vad du ser. Bevisa att jag har fel.

Document känner till polismannens identitet.