Akillesförbundet anser att kvinnors våld mot män ofta förminskas eller bortförklaras, medan mäns våld problematiseras, skriver svenska Epoch Times

Organisationen Akillesförbundet har valt att anmäla Brottsförebyggande rådet (Brå) till Justitieombudsmannen (JO) för vad de anser vara en selektiv och ideologiskt styrd framställning av våld i nära relationer. Enligt Akillesförbundet är den allmänna bilden av våld i nära relationer snedvriden, vilket de menar döljer den verkliga omfattningen av mäns utsatthet. Varje år upplever över 400 000 män våld i nära relationer, motsvarande nästan 12 procent av Sveriges manliga befolkning, enligt statistik från Brå. Män rapporterar oftare än kvinnor att de utsätts för kontrollerande och ekonomiskt våld, och i åldersgruppen 55–84 år är det fler män än kvinnor som anger att de blivit utsatta för våld, trots att kvinnor generellt sett är mer benägna att anmäla.

I samhällsdebatten dominerar dock berättelsen om mäns våld mot kvinnor, där det ofta påstås att män står för det grövsta våldet i nära relationer. Denna fråga har också blivit ett av Sveriges jämställdhetspolitiska mål, där man vill eliminera mäns våld mot kvinnor. Magnus Falkman, ledamot i Akillesförbundet, kritiserar detta och påpekar att vissa myndigheter till och med inkluderar kvinnors våld i statistiken över mäns våld mot kvinnor, vilket enligt honom gör kvinnors våld osynligt.

Falkman framhåller att psykiskt våld, som kränkningar och kontrollerande beteende, är den vanligaste formen av våld, men också den som anmäls minst. Han anser att det är viktigt att ha en bredare syn på våld i nära relationer för att få en fullständig förståelse av problemet. Brå:s statistik för 2022 visar att lika många män (10,7 procent) som kvinnor (12,9 procent) rapporterade att de utsatts för psykiskt våld. Liknande fördelning gäller för fysiskt våld, där män (2 procent) och kvinnor (2,6 procent) ligger nära varandra i statistiken.

Enligt Falkman saknas dock ofta information om mäns utsatthet i Brå:s offentliga kommunikation, såsom deras webbplats och pressmeddelanden. När Brå publicerade sin senaste rapport om våld i nära relationer, framhävdes nästan uteslutande mäns våld mot kvinnor, medan kvinnors våld var kraftigt nedtonat. Falkman ger också exempel från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) webbplats, där våldet i nära relationer under pandemin beskrevs ur ett ensidigt perspektiv som enbart drabbade kvinnor och barn.

Akillesförbundet kritiserar även publiceringen av en Brå-rapport som visade att fler män än kvinnor utsattes för misshandel och ekonomiskt våld av en sammanboende partner. Denna information lyftes dock inte fram i rapportens sammanfattning eller på Brå:s webbplats, enligt Akillesförbundet.

Brå har valt att inte kommentera anmälan i väntan på JO:s beslut. Brå:s pressekreterare, Monica Landergård, och enhetschef Thomas Hvitfeldt, förnekar att det skulle finnas ett snävt fokus på mäns utsatthet i deras rapporter. De hänvisar till andra studier, såsom Nationellt centrum för kvinnofrids rapport från 2014, som visar att kvinnors utsatthet för våld i nära relationer är större och mer omfattande.

Sverker Sikström, professor i psykologi vid Lunds universitet, har viss förståelse för Akillesförbundets kritik. Han menar att det finns en tendens att fokusera på mäns våld mot kvinnor och att fakta som visar på motsatsen ofta förbises. Sikström förklarar att mildare former av våld är de vanligaste och att skillnaden mellan könen är liten i dessa fall. Han pekar även på att män oftare är offer för våld i samhället och i krig, men att detta sällan får samma uppmärksamhet.

Johan Rylander, ordförande för Akillesförbundet, har egna erfarenheter av våld i nära relationer. Han beskriver hur han utsattes för både psykiskt och fysiskt våld av sin dåvarande partner, något han menar ofta inte uppmärksammas tillräckligt i debatten. Han anser att kvinnors våld ofta förminskas eller bortförklaras, medan mäns våld problematiseras.

I en ny studie från Linnéuniversitetet, utförd av doktoranden Caroline Hansén, framgår det att män som utsätts för våld i nära relationer ofta saknar begrepp för att beskriva sina upplevelser, vilket gör det svårt för dem att söka hjälp. Hansén menar att det finns ett kunskapsvakuum kring våld mot män, vilket leder till att de ofta möts med skepticism när de söker stöd.