CO₂ är livets gas, osynlig och luktfri. Koncentrationen i våra lungor (4%) är 100 gånger högre än i luften. Röken du ser från förbränningsanläggningen på Heimdal i Trondheim är vattenånga och 20% ofarlig CO₂.

Under de senaste 40 åren har växtproduktionen ökat med 20 procent, vilket motsvarar två gånger USA:s yta, 75 procent på grund av mer naturlig CO₂ i luften. På samma sätt har produktionen av vete, ris och majs mångdubblats. I synnerhet har skogsproduktionen i Skandinavien ökat kraftigt med en betydande expansion av barrskogsbältet och en stigande trädgräns.

Det är sant att temperaturen har stigit med cirka en grad sedan den lilla istiden tog slut omkring 1850. Under de senaste 10.000 åren (Holocen) har jorden upplevt tio värmeböljor. Nio av dessa hade högre temperaturer (2-3 grader) än idag. Medan temperaturen ökar lite runt ekvatorn är ökningen betydligt större närmare polerna. Från 1930-1940 sjönk temperaturen med nästan 0,5 grader mot slutet av 1970-talet och media skrev att jorden kanske var på väg mot en ny istid.

Det är kylan som orsakar lidande

Det har skrivits mycket om hur eländiga förhållandena var med kyla, is, översvämningar och torka som påverkade överlevnaden för människor och djur särskilt under perioden 1600-1800, se till exempel Vårt alltid skiftende klima (Brekkestø, 2021).

Från 1680 gick den Lilla Istiden in i sin kallaste fas, temperaturmätningar från denna tid bekräftar detta. Vintrarna i början av 1700-talet var extremt kalla i hela Europa. I Ryssland ledde den brutala kylan från 1600 till 1603 till en utbredd hungersnöd som dödade en tredjedel av befolkningen. Polarisen var utbredd öster och söder om Island under perioden 1660-1720. År 1682 besöktes Orkneyöarna av människor i sälskinnskajaker som paddlade från Grönland.

Nigardsbreen, som är en del av Jostedalsbreen, hade sin största utbredning omkring 1700 (se figur). Under ett år från 1743 ökade glaciärens längd med 100 alen (63 meter), vilket raserade hus och krossade stora stenar. Många gårdar runt Jostedalsbreen drabbades av stora skador och bönderna i Olden och Stryn kunde inte betala sina skatter. De skickade ett brev till kungen i Köpenhamn om sitt elände och bad om att få slippa betala skatt. Idag är dalen skogbevuxen med frodiga betesmarker för får, kor och hjortar, vilket berikar byn avsevärt.

Temperaturvariationer är väl kända

Borrkärnor från havssediment har, genom mätning av syreisotoper (18, 16) och skal (CaCO₃) av encelliga djur (Foraminifera), samt iskärnor i Antarktis och Grönland, gett grundläggande kunskap om temperatur, CO₂ och miljö under tidigare geologiska perioder.

Arrhenius-teorin om att CO₂ driver jordens temperatur förkastades 2006 (Gerard Roe 2006, Geophysical Research vol. 33). Det är sant att det finns ett samband mellan den globala temperaturen och mängden CO₂, men temperaturen kommer först (orsak) och senare ökar CO₂ (effekt) – se Koutsoyannis, Mathematical Biosciences and Engineering 21 (7), 2024. Förklaringen är att när temperaturen ökar i havet på grund av solstrålning kan havet inte hålla kvar lika mycket CO₂, som då ventileras ut enligt Henrys lag om gasutbyte. Havet värms upp och månens gravitation blandar havstemperaturen med tidvattnet.

Milankovitch-teorin gör gällande att jordens bana i termer av excentricitet (bana runt solen), precession (jordaxelns snurrande och vobblande) och inklination (jordaxelns vinkel) styr de många istiderna under de senaste miljoner åren. Slutsatsen är att solstrålningen styr den globala isvolymen och temperaturen på jorden. Figuren visar den starka negativa korrelationen mellan solstrålning och förändringen i isvolym på norra halvklotet i juni vid 65 ºN. (Gerard Roe, 2006). Notera den inverterade axeln för solstrålning.

Dagens klimat är bra för oss

De positiva aspekterna av dagens optimala klimat överväger de negativa, vilket säkerställer överlevnaden för växter, djur och människor. CO₂ är den grundläggande byggstenen i fotosyntesen, som uppstod för cirka tre miljarder år sedan i havet.

Det är bakvänt att önska en återgång till de förhållanden som rådde under den lilla istiden. Människor måste anpassa sig till den faktiska situationen genom att inte bygga campingplatser vid flodstränder eller bygga hus i utsatta områden. Floder och bäckar måste skyddas mot jordskred och översvämningar.

Skredet i Gauldal 1345, den största naturkatastrofen i norsk historia, orsakades av en ispropp som byggde en 33 meter hög damm och en 14 km lång sjö söder om Støren. Dammen brast och förstörde 45 gårdar och kyrkor. Kanske så många som 500 människor omkom. Rullskidor för skidentusiaster kan vara ett bra alternativ för de lite kortare vintrarna här i norr. Långa somrar som styrs av jordaxelns vinkel ger bättre produktion av öring i högfjällsområdenas sjöar. Kyla dödar tio gånger så många människor som värme.

Arnfinn Langeland är professor emeritus i biologi