Torsdagen den 3 oktober arrangerade NRK ett seminarium med folkupplysning i form av en debatt där deltagarna talade till det norska folket om vad de tror motiverar de olika aktörerna och hur man undviker att ett storkrig bryter ut i Mellanöstern. Som väntat var det bara den nämnda regionen det handlade om och inte Europa där faran är minst lika stor. Nätdebatten som NRK bjöd in till präglades av att publiken förväntades bidra med vad NRK:s nyhetssändningar,  under ett helt år, lärt dem om terrorkriget mot Israel. Redan vid inledningen av debatten antydde NRK:s programledare Fredrik Solvang vem som är ytterst ansvarig för terrorn:

”… och vi kommer också att höra från Petter Nesser, chefsforskare vid Forsvarets forskningsinstitutt, som kommer att prata om faran med terror även i väst när Israel slår ner Hamas och Hizb’allah”.

”Folkbildningen” slutade utan att vi som tvångsbetalar tv-licensen fick några svar på vad som behövs för att undvika ett storkrig. Vi lämnades med intrycket att det är Israel som ensamt har nyckeln till en fredlig lösning (Netanyahu lyssnar trots allt inte på Biden). NRK lyckades inte frigöra sig från den gamla praxisen att fylla på deltagarlistan med samma kommentatorer och debattörer som i åratal varit med om att upprepa samma mantra och skapa och upprätthålla samma fiendebild av Israel som vi alla känner till från nyhetssändningarna.

Vad gäller Israel verkar det som att NRK helt har avskaffat den kontradiktoriska journalistiken, som består i att presentera en konflikt med företrädare som kan förklara ståndpunkterna på båda sidor om frontlinjerna. Därför fanns det bara en sammanfattning av de inblandade aktörerna, från stater till terrorgrupper, som enskilt eller i grupp har konspirerat mot den judiska staten, och alla var inte heller med här. Men det kanske märkligaste och mest avslöjande med det här debattprogrammet var att upptäcka  att människor, som förmodligen är på väg uppåt i karriären, är livrädda för att säga vad de mycket väl vet är sanning.

Det vi serverades var som väntat en konstnärlig dans på äggskal. Man undvek noggrant att hänvisa till Iran som världens värsta terroristregim, Hizb’allah benämndes inte som en terroristorganisation som ockuperar Libanon och Hamas ”grundlags” uttalade mål att utrota judarna och Israel nämndes inte. Vi är rädda att beskedet kan uppfattas som ett stöd för dem som måndagen den 7 oktober kommer att delta i ”minnesceremonin för oktobermassakern” som anordnas av Hamas vänner i Norge.

Tittarna serverades också en märklig uppdelning av Mellanöstern enligt de enskilda skådespelarnas vänner och fiender. Faktum är att det inte på något sätt räcker att lista vem som stöder vem i Mellanöstern. Det ger bara en falsk bild av vad som verkligen händer. Likaså ger det en falsk bild av konflikten när man låtsas att det judiska folket är inkräktare och kolonister som européerna påtvingat araberna. Både NRK och deras utvalda debattörer borde veta att judarna är urbefolkningen i landet Israel, och att det var européerna (romarna) som drev ut judarna från deras hemland efter att ha massakrerat de flesta av dem. Judarna har aldrig avstått från sitt land, och de har aldrig varit helt frånvarande från Israel under de senaste 2 000 åren.

Judarnas försvar av sitt fosterland är långt ifrån en konsekvens av amerikansk hjälp med vapen och ekonomiskt stöd. Det är en nödvändighet som är ett resultat av den extrema förföljelse de historiskt har varit utsatta för, särskilt i Europa, men också från araber och andra folkgrupper i regionen. Denna förföljelse har inte upphört. Hatet mot judar som finns i överflöd bland människor som aldrig har sett en jude har ingenting att göra med återkomsten till Israel. Det är en mental skavank som har drabbat människor som själva saknar förmåga och ryggrad att inse att det inte gör dem någon nytta att utse judar till syndabockar för misstag och tillkortakommanden de själva begår och har.

Debatten i NRK lyckades inte – och hade kanske inte heller för avsikt – att skapa klarhet bland folk om vad som behövs för att undvika ett storkrig. Vi kommer därför att ge några tips om åtgärder som tidigare visat sig effektiva i kampen mot terrorism. Det var inte många år sedan vi hade allvarliga terrorattentat i Europa som inte hade någon koppling till Mellanöstern eller Israel. På den tiden var stora och centrala länder som Tyskland och Italien hårt drabbade av terrororganisationer, kända som Baader-Meinhof och Rada brigaderna. Ingen av dessa var riktad mot judarna, och ingen av dem fick stöd av Iran, Turkiet, FN eller EU.

På 1960- och 70-talen var det Sovjetunionen och dess allierade stater i Östeuropa som ledde vägen för att organisera och finansiera terrorn i Europa. Den terrorn upphörde i samma ögonblick som det sovjetiska imperiet och dess vasallstater kollapsade och det ekonomiska stödet och vapenförsörjningen upphörde. I Mellanöstern ser vi en tydlig parallell till uppkomsten av terrorism när den leddes, stöddes politiskt och finansierades i Europa. Den stora skillnaden ligger i det extrema stödet som terrorn mot judarna har fått. Stödet har resulterat i en nästan obegränsad tillgång till pengar och vapen, som det växande antalet sådana organisationer nu har tillgång till både från länder i Mellanöstern och från Europa.

Viktigt är också det nästan enhälliga politiska stöd som ”världssamfundet” har sett det lämpligt att ge arabiska och andra islamiska terrorister, inte minst genom FN. Ett groteskt exempel på det internationella stödet för terrorn mot judarna kan hittas i kanaliseringen av ekonomiskt och politiskt stöd till terrorister och deras växande nätverk av organisationer som västerländska myndigheter, inklusive norska och svenska, kanaliserar genom sina ”humanitära” organisationer. Där kamoufleras finansiering av terrorism som en kamp för mänskliga rättigheter, nödhjälp och annat ”humanitärt” bistånd. Här framstår FN:s antisemitiska högkvarter och dess politiska aktivister som ett allvarligt hot mot Israels existens, i nivå med regimen i Iran.

På samma sätt som finansieringen av den politiskt inspirerade terrorn i Europa försvann, kommer också den ideologiskt motiverade terrorn mot den judiska staten och det judiska folket att försvinna om finansieringen och det politiska och materiella stödet till terroristerna och deras organisationer stoppas.

Detta är vad som behövs för att undvika alla slags krig i Mellanöstern och på andra håll. Det borde NRK ha sagt till sina tittare istället för den röriga och obegripliga bild som tecknades under debatten. Istället lämnas man med intrycket att syftet med denna debatt förmodligen var att mörka verkligheten och förvirra tittarna om vad som krävs för att undvika ett storkrig i Mellanöstern.

Låt oss här minnas att det tog ungefär tre år för USA att, tillsammans med 72 allierade länder, besegra IS efter ett omfattande krig med ett okänt antal döda civila. Idag är det Hizb’allah, med cirka 150 000 betalda terrorister, som anses vara den mäktigaste terroristorganisationen i världen. Hizb’allah ockuperar inte bara hela Libanon (utan att någon vågar säga det högt), utan har även deltagit i massmord på bland annat oskyldiga civila i Israel, och oskyldiga civila i Libanon och Syrien. Hela världssamfundet borde faktiskt stå tillsammans med Israel i kampen mot terrorregimen i Iran och dess barbariska terroristgrupper. Då hade hela världen blivit en tryggare plats för alla.