Sedan den 24 februari 2022 har Ukraina utkämpat ett desperat försvarskrig mot Ryssland. Men dess förmåga att slåss försvagas av den utbredda korruptionen i landet, och dess frontlinjesoldater betalar priset.

Det är därför Ukraina i praktiken utkämpar ett krig på två fronter, skriver The Times.

Ett exempel är Tetiana Krupa. Som chef för ett statligt medicinskt center i västra Ukraina hade hon en lön på 1 500 pund i månaden. Men under en razzia hittade polisen sedlar till ett värde av 5,5 miljoner dollar i skåp och lådor.
Dessutom äger hon fastigheter med högt värde, bland annat semesterbostäder i Österrike, Turkiet och Spanien.

Omfattningen av den påstådda korruptionen och dess uppenbara koppling till samvetsvägran har orsakat chock och ilska i Ukraina.

En känsla av resignerad uppgivenhet sprider sig. Krupa-fallet är bara det senaste i en rad uppmärksammade korruptionsskandaler som dyker upp med jämna mellanrum.

Alla nivåer inom statsförvaltningen är drabbade, från lågrankade tjänstemän som Krupa till ministrar och domare.

Mykola Solskyj, tidigare jordbruksminister, och Vsevolod Kniaziev, tidigare chef för Högsta domstolen, är båda anklagade för bedrägerier i miljonklassen. Båda förnekar att de gjort något fel.

Före kriget var det välkänt att Ukraina var ett av de mest korrupta länderna i Europa, vilket kan förklara den extremt låga nivån på landets ekonomi.

År 2021 hade Ukraina en BNP per capita på 4.110 USD. I jämförelse med: Vitryssland 7.490 dollar, Ryssland 11.760 dollar, Norge över 90.000 dollar.

Ukraina: Ju längre kriget varar, desto större blir korruptionen

Korruption var huvudtemat i presidentkampanjen som förde Volodymyr Zelensky till makten 2019. Med krigsutbrottet är detta viktigare än någonsin, eftersom utländska givare kan förlora intresset om stora mängder bistånd försvinner i fickorna på korrupta tjänstemän.

Republikanerna i USA är bland dem som har pekat på den utbredda korruptionen som ett argument för att inte acceptera ett stödpaket till Ukraina. Utan amerikanskt stöd är kriget så gott som förlorat.

Viktor Pavlushchyk är chef för den nationella byrån för korruptionsbekämpning (NACP). Han anser att avslöjandena om upprepade skandaler inte är nedslående, utan ett tecken på att Ukraina är på rätt väg i kampen mot korruption.

– Om vi tittar tillbaka för tio år sedan, vem skulle någonsin ha trott att chefen för ens en regional domstol skulle kunna anklagas för mutor, än mindre någon så högt uppsatt som Kniaziev, säger han.

– Men nu vet folk att det inte finns någon straffrihet i Ukraina och att den som begår mutbrott kommer att åtalas.

Pavlushchyk utsågs till president tidigare i år och det statliga antikorruptionsprogrammet förväntas förhindra årliga förluster för staten på 4 miljarder dollar till följd av korruption. Hittills har 1 miljard samlats in.

Ukraina vill bli medlem i EU på lång sikt, vilket innebär att korruptionen måste minskas betydligt. Men det ger också Kiev en motivation att lyckas i sina strävanden.

Det säger Tetiana Shevchuk vid Anti-Corruption Action Centre, en icke-statlig organisation baserad i Kiev.

– Även om vi anser att det har skett goda framsteg har det inte alltid gått lika snabbt, säger Shevchuk.

– Speciellt efter den ryska invasionen reagerar samhället mycket starkt på alla typer av orättvisor, så toleransen för korruption är mycket låg och efterfrågan på förändring är hög. Myndigheterna vet att de inte har något annat val än att agera.

Men än så länge fortsätter kriget på två fronter.